fredag 23 juni 2017

Löfven (s) är befriande tydlig om krav på nya invandrare.


En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. För några år sedan hade det betraktats som en omöjlighet. Men det finns redan ett uttryck för det, "den breda mitten". I sina bästa stunder kan även Moderaterna och Kristdemokraterna inkluderas där. Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen för att stanna många år framåt. Så är det bara. Om övriga partier lyckas hyfsat med integrationen kanske sd så småningom minskar till runt 10 % men lär trots det bli vågmästare. Sveriges politik blir inte som förut med bara två block.

Lars Stjernkvist, f.d. partisekreterare, är en klok socialdemokrat. Jag lämnade Folkpartiet (idag l) 2007 och är sedan dess inte medlem i något parti. Men jag tror att både jag och Stjernkvist utan problem hade kunnat vara politiker i ett "Macron-parti" för att hänvisa till franska politiken. I en debattartikel i Dagens nyheter framför han tillsammans med två partikolleger att s bör bli mer ödmjuka inför ett eventuellt samarbete med borgerliga partier. Jag kan inte annat än hålla med.

Sämsta alternativet inom HBT-politiken är m-sd-kd.

När den socialdemokratiska ordförande Stefan Löfven (bilden) höll sitt tal vid Järva-veckan var han befriande tydlig om de krav som ska ställas på nya invandrare. Borta är den tidigare kulturrelativismen. Även Miljöpartiet har skärpt till sig när det gäller bl.a. kampen emot terrorism och hedersrelaterat våld. Löfven har också indirekt kallat Socialdemokraterna för ett mittenparti. Något som verkligen är kontroversiellt för vänsterfalangen inom partiet.

Alliansen bör konstatera det där. När det gäller HBTQ-politiken vore det absolut sämsta 2018 att m-sd - och eventuellt kd - bildar egen politisk majoritet. Det blir konservatism in i kaklet. Det största problemet är faktiskt inte att sd skulle påverka politiken även om det förvisso är negativt. Utan att om m börjar förhandla med sd kopplas l och c loss från det borgerliga samarbetet. Moderaterna har utvecklats betydligt när det gäller HBTQ-rättigheter men de behöver de två borgerliga mittenpartierna för att ha kvar den liberala sidan av sin politik.

En regering med s, mp, c och l kan till sist vara det bästa i svensk politik. Det blir inte enkelt eftersom det finns så mycket känslor inblandade. Men politiker måste förbereda sig på att i en svår politiskt situation är det just det minst dåliga alternativet.


Uppdatering 1.

Den som är starkast måste också vara snällast.

Allianssamarbetet 2004-2015 är unikt i svensk politik. Aldrig förr eller senare har partier samarbetat så nära varann. Nu är det borgerliga samarbetet tillbaka på en nivå som det var före 2004.

En orsak till att det fungerade så väl var att Moderaterna tillämpade "Bamse-principen". "Den som är starkast måste också vara snällast". Det var därför även de mindre borgerliga partierna fick betydande påverkan på politiken. Där har sossarna något att lära av m. Att det borgerliga samarbetet sedan minskat handlar om att det blivit nya konflikter inom politiken.

torsdag 22 juni 2017

M har börjat kritisera regeringen "från vänster" inom politiken emot diskriminering.


I tisdags debatterade riksdagen betänkandet Åtgärder emot diskriminering. Jessika Roswall (m), Annika Qarlsson (c), Fredrik Malm (l) och Eva-Lena Jansson (s) kommenterade HBTQ-rättigheter. Men vi kollar först främsta svenska nyheten det här året när det gäller kampen emot diskriminering. Efter en kraftig försening har nu s-mp-regeringen äntligen lämnat en s.k. lagrådsremiss om att skärpa lagen om bristande tillgänglighet. När den borgerliga regeringen publicerade en proposition om att det ska betraktas som diskriminering fanns det många undantag i lagen. Jag välkomnar att en del av luckorna nu täpps till.
.... I lagrådsremissen föreslås en ändring i diskrimineringslagen (2008:567) som avser bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Ändringen innebär att även företag som vid det senaste kalenderårsskiftet sysselsatte färre än tio arbetstagare ska omfattas av förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet, om företaget i sin näringsverksamhet tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2018....
Alla politiker erkänner säkert att det här finns en målkonflikt. Att göra rätt avvägning när det gäller att skydda funktionshindrade (varav en del är HBTQ-personer) och inte påföra för mycket kostnader på arbetsgivare. Min bedömning är att den här reformen är motiverad. Att inte ge funktionshindrade möjligheter att delta på arbetsmarknaden på samma villkor som andra är också en samhällskostnad som till sist hamnar bl.a. hos företagen via skatter. Moderaterna har varit det mest motsträviga riksdagspartiet när det gäller den här typen av reformer men förhoppningsvis fattar de så småningom att om de vill värna "arbetslinjen" för arbetsföra ska möjligheter finnas också för funktionshindrade. Inte bara i teorin utan även i praktiken.

M kritiserar regeringen "från vänster".

Granskar man betänkandet från arbetsmarknadsutskottet om diskriminering kan man konstatera att samtliga riksdagspartier är ense om mycket. Intressant  är dock att Moderaterna börjat kritiserat s-mp-regeringen för att dess politik inte är tillräckligt radikal emot diskriminering. Nu är inte området enkelt att placera på en höger-vänster-skala. En högerpolitiker kan, med viss rätt, hävda att det handlar om att skydda individen emot kollektivism. Men historiskt har kritiken emot brister oftare lämnats från vänster än från höger. Från reservation 3 av Moderaterna och Centerpartiet.
.... Vi vill att det i strategin förtydligas att samtliga kommuner och landsting ska kunna visa hur man på ett strukturerat sätt bemöter hbtq-personer i den egna verksamheten. Detta gäller såväl de medborgare som nyttjar verksamheterna som de egna medarbetarna. Vi vill vidare att samtliga kommuner och landsting inför hbtq-handlingsplaner. Det ska finnas en grundläggande hbtq-kompetens hos de anställda. Vi vill också se ökad hbtq-certifiering av förskolor och skolor. Det är dessutom angeläget att lyfta fram äldre hbtq-personers situation. Socialstyrelsen har kartlagt äldreomsorgen i Sveriges små och mellanstora kommuner, och det visade sig att inte ens en av tio hade med hbtq-perspektiv i utbildningen av sin personal. Samtidigt visar samma rapport att det i dag finns cirka 15 000 äldre hbtq-personer i behov av vård eller hemtjänst. Här finns det en enorm förbättringspotential.... För att förstärka arbetet mot diskriminering vill vi även se en översyn av möjligheterna att stärka Diskrimineringsombudsmannens (DO) arbete genom att öka spetskompetensen inom DO när det gäller alla diskriminerings grunder. Därtill vill vi se över möjligheterna att stärka påföljderna för brott mot diskrimineringslagen genom att göra det mer kostsamt att diskriminera....
I reservation 4 vill Vänsterpartiet och Liberalerna att svenska regeringen tydligare än hittills ska engagera sig för att i EU förbättra diskrimineringsskyddet för transpersoner.

onsdag 21 juni 2017

Kulturarv,


Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss. .....


Sara Mohammad, en modig kvinna med kurdiskt ursprung och som själv blivit könsstympad har valt att engagera sig emot hedersrelaterat våld. Det är värt en eloge. Hon förklarade för några år sedan att hon är islamofob men inte muslimofob. Då började vissa "anti-rasister" hävda att hon gillar hat emot muslimer. Men det är motsatsen till hennes budskap. Sara Mohammads tes var att det finns en befogad rädsla inför att islams sharia-lära ska bli Sveriges politik så småningom. Att det finns islamister här som har det målet.  Om inte annat i vissa förortskommuner.

De flesta av oss är en del av ett kristet kulturarv.

Men hon förklarade också att hon inte hatar troende muslimer. Och det där är viktigt. Religioner är ideologier. Om någon skarpt kritiserar liberalismen är det sällan hen kallas för liberalism-fob. Någon kanske invänder att religion ofta är en mer central del av folks identitet än politiska ideologier. Det är förvisso sant. Jag är själv en del av det kristna kulturarvet.

Min morfar och mormor bad diskret en bön före varje måltid. Även om Jesus inte var Guds son, vilket jag som agnostiker tvivlar på, har han (och jag tror han funnits på riktigt som människa ) haft en väsentlig betydelse för det västerländska kulturarvet. Ett kulturarv som ofta blivit missbrukat i att förfölja människor. Men där det även finns den gyllene regeln.
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
Så enkelt och så svårt. Det som det kristna kulturarvet gett oss - i dess bästa stunder - är förutom gyllene regeln även policyn om att vi alla är ofullkomliga. Vi misslyckas allihop ibland. Det är så det är att vara människa.

Buddismen är kulturellt främmande.

Det ironiska är att kristna, muslimer och religiösa judar till 80 % delar samma kulturarv. På gott och ont. De som verkligen är främmande kulturellt för folk i Sverige när det gäller religion är buddister. Jag möter ibland människor som är buddister och har den största respekt för dem som människor. Men vi har inte samma kulturarv. Joy Peters, gift heterosexuell transvestit från Österrike, har en bra låt om den kärlek som ibland är komplicerad men också möjlig, Asian heart (2012). Jag älskar melankolisk disco. Men om  ni lyssnar finns det även ett annat budskap. I varje glädje finns det en sorg. Men i varje sorg finns det också ett hopp.

Vi måste kunna leva tillsammans. Det handlar inte om vi ska göra det utan hur. Det finns inte något annat alternativ. Och om jag ska vara ärlig har jag aldrig mött någon buddist som jag betraktat som ett problem för Sverige.

Vi i väst lever i en kultur som gett individen mer möjligheter än någonsin. Det ska vi vara stolta över. Men vi lever också i en extremt materialistisk kultur. Trots att det finns ett andligt (obs - inte automatiskt detsamma som religiöst) behov. Vi behöver mer andlighet i väst.

Vi kan faktiskt inte köpa oss lyckliga. Jag lovar.


Uppdatering 1.

Taktiskt rätt att hänvisa till Bibeln.


Barack Obama var tydligen egentligen för homoäktenskap redan när han blev president 2008. Men officiellt var han först negativ och sedan tvekande. Han förtjänar givetvis kritik för det dubbelspelet men man måste också förstå varför han ägnade sig åt det. USA:s höger förmedlade budskapet att han var vänsterextremist. Som någon HBTQ-aktivist i USA kommenterat (ungefärligen översatt på svenska). "Vad har vi för nytta av politiker som har perfect record inom LGBT-politiken om de aldrig blir valda?". USA:s valsystem gör att den som vill bli president ofta har säkrat stöd bland liberaler eller bland konservativa.. Men det är oftast "moderates" (de som varken identifierar sig som konservativa eller liberaler) som till sist avgör vilka som blir valda.

När Barack Obama till sist meddelade offentligt att han är för en könsneutral äktenskapslag hänvisade han till "den gyllene regeln" i Bibeln. Och det var taktiskt riktigt. Religionen har en helt annan betydelse i USA än i Sverige. När Obama indirekt hävdar "jag gör det här för att jag är troende kristen" blir det svårare för hans motståndare att hävda att han är vänsterextremist.


Uppdatering 2.

Jesus var jude.

Jag är alltså agnostiker. Men det kristna kulturarvet är en del av den västerländska kulturen - på gott och ont. Den antisemitism som ännu är vanlig i Mellanöstern och delar av östra Europa var förr mainstream i hela Europa. Jesus var jude - sedan kan vi ha olika åsikter om han var Guds son eller inte. När en del kristna (i Ungern och andra länder) sprider antisemitism är det en direkt skymf emot Jesus och borde vara oacceptabelt för varje individ som kallar sig kristen, Det där kan nog de allra flesta i Sverige hålla med om idag. Men det stannar inte där.

Delar av den svenska kristna vänstern sprider omedvetet anti-semitism.

Många kristna i Svenska kyrkan, i synnerhet på vänstersidan, riktar ensidig kritik emot Israel trots att vi alla borde fatta att det är en komplicerad konflikt. Den nuvarande högerregeringen i Israel är en olycka för landet och borde redan i förrgår ersatts av en liberal-vänster-regering. Men Israel är också den enda stabila demokratin i Mellanöstern. Trots enorm press har Israel aldrig slutat att arrangera fria demokratiska val. Tyvärr kan man inte lämna samma kommentar om palestinskt styrda områden på Västbanken och i Gaza. En del vänsterkristna i Sverige accepterar bara juden som offret. Något man kan slå högerextremister i huvudet på. Juden som försvarar sig är en dålig jude enligt vissa vänsterkristna i Svenska kyrkan. Det är givetvis inte medveten attityd men omedveten Den dolda antisemitismen finns ännu inom delar av den svenska (kristna) vänstern. Det är inte en antisemitism som brölas ut som från vissa högerextremister (som partiet Jobbik i Ungern), den är mer subtil. Golda Meir, vänstersocialist och statsminister i Israel i början av 1970-talet framförde följande citat.

..... hellre en hel värld som hatar oss än en hel värld som sörjer nästa Auschwitz....

Men många till vänster älskar bara den lidande juden.

Och det är faktiskt skamligt.



Robert Hannah (l) fick inte stöd av sitt eget parti om vitbok om förföljelse av HBT-personer.


Det skulle vara intressant att följa vad sd-riksdagsgruppen tycker om öppet homosexuelle riksdagsledamoten Robert Hannah (bilden) från Liberalerna. Om de någonsin diskuterat honom på ett gruppmöte. En del i sd som "bara" är främlingsfientliga (som Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof etc.) kommenterar "visst ogillar vi liberaler men det är bra att han för kampen emot hedersrelaterat våld, det är ju vår egen politik, det är väl inte hans fel att han är från ett arabland".  Den rasistiska falangen i partiet (Björn Söder, Mikael Jansson, David Lång etc) invänder "men han är blatte, sedan när är en syrian en del av den svenska folkstammen, att han är bög gör det väl inte bättre" Åkesson bryter in i debatten "det där bör ni aldrig framföra om en journalist är i närheten, jag hoppas jag varit tydlig där".

Robert Hannah lämnade förra hösten en motion om att staten ska starta en utredning om en "vitbok" om hur hbt-personer historiskt behandlats. Men ett enigt arbetsmarknadsutskott avvisar det.
.... För att kunna komma till rätta med diskriminering är det nödvändigt att förstå och förhålla sig till historien. Det är viktigt att sprida kunskap om tidigare kränkningar av mänsklig a rättigheter. Utskottet anser dock inte att det är aktuellt att ta något initiativ till en vitbok såsom föreslås i en motion....
Sd har fel i sak.

Tyvärr fick Hannah inget stöd av något riksdagsparti, inte ens sitt eget. Jag vill vara tydlig med att den här bloggposten inte handlar om "guilt by association". Att den som är emot en vitbok om hur hbt-personer behandlats råkar tycka samma sak som sd. Jag själv är ense med sd om många saker, oense om mycket annat. Det finns legitima orsaker till att riksdagen inte vill besluta att göra en vitbok om en viss historiskt stigmatiserad grupp. Även om det - med rätta - gjorts en sådan om romers situation.

Men just här hade Robert Hannah rätt i sak. Hans eget parti, Liberalerna hade fel. Precis som övriga riksdagspartier. Att sd hamnade på fel sida är inte det avgörande, det var förväntat. Min poäng är att det är helt ok att övriga riksdagspartier tycker samma sak som sd. Om det är rätt i sak. Det var det inte här.


Uppdatering 1.

Desiree Pethrus, Kristdemokraterna talesperson när det gäller politiken emot diskriminering, har nyss mailat följande.
.... Vet inte om jag kan förklara utan att det verkar än mer märkligt. Och jag behöver inte försvara L, men för att försöka förklara så yrkar vi i princip bara bifall till s.k. parti-och kommittémotion. Om vi yrkade på alla enskilda motioner också skulle det bli ohanterligt, det är nog alla partiers åsikt. Så det är en princip som funnits sedan lång tid i riksdagen. Det är viktigt att betona att processen ibland verkar knepig utifrån sett. Men ja, det är svårt att förklara hela gången….men det handlar inte om vi tycker en fråga är viktig eller inte. Alla hade kunnat yrka bifall till den. Men i princip yrkar inget parti bifall till enskilda motioner....

Jag har mailat följande till henne.
.... Tack för svar. Det hedrar dig att du är beredd att ta debatten om hur riksdagen röstar. Men jag håller inte med dig. Jag har följt det som idag kallas HBTQ-relaterade debatter i riksdagen sedan många decennier. På 1970-talet kunde regeringspartier utan problem rösta för bifall till oppositionspartier. Det hade varit omöjligt idag. Det var också inte ovanligt att en minoritet i s röstade för en motion från ett oppositionsparti emot det egna partiets vilja. Så var det bl.a. när det gäller barnpornografi. S var på 1970-talet det mest porr-vänliga partiet. Som sexualliberal hyllar jag s för det. Men ibland gick det för långt. S ville i flera år inte ingripa emot barnpornografi med motiveringen att det redan fanns en 15-årsgräns för sexuella relationer. Både du och jag och sossar idag håller säkert med om att det var ett snurrigt resonemang. En 18-årsgräns bör gälla för att medverka i porr, först då är en person mogen för att ta det beslutet. Flera kvinnliga ledamöter i s började driva att förbjuda barnpornografi och röstade emot sin egen regering i början av 1970-talet. 1980 införde Sverige ett förbud emot barnpornografi när det var en borgerlig regering, med stöd av oppositionspartierna s och vpk (v). Men kvinnliga s-ledamöter hade tidigare varit pådrivande. Idag hade de aldrig kunnat gjort det. Är det bra? I princip yrkar ni inte bifall till enskilda motioner från ert eget parti eller motioner från andra partier. Men det är en policy som utvecklats senaste 10 åren. För 15 år sedan kunde kd utan problem rösta för en motion från l eller v om att förbättra HBTQ-asylsökandes situation. Det är just det som är problemet. Ni i ledningar för utskotten bedömer inte främst en motions sakinnehåll utan att 1. Motionen ska vara från egna partiet. 2. Motionen ska vara en parti- eller kommittémotion från egna partiet. Uppfyller inte motionen båda kraven röstar ni emot hur mycket ni än i sak håller med. Och sedan frågar ni er förvånat, varför finns det politikerförakt? Det här är ju en central kärna. En bra motion är en bra motion är en bra motion. Även om den kommer från sd eller v. Eller är en enskild motion. Ute i verkligheten granskar vi ofta förslag efter dess innehåll. Om Kerstin eller Anders lämnar ett förslag om en förbättring tar vi ställning till om det är bra eller dåligt, vi fokuserar inte främst på att Anders är moderat och Kerstin sosse. Den västerländska demokratin som varit stabil i decennier är nu hotad av högerpopulister även om de tack och lov varit på tillbakagång hittills det här året. Men till sist är den västerländska demokratin är ett skört projekt Desiree. Precis som marknadsekonomin. Den västerländska demokratin och marknadsekonomin är aldrig bättre än vad vi människor är med våra fel och förtjänster. I den betydelsen är demokrati och marknadsekonomi bland de mest mänskliga projekten i mänsklighetens historia.
a

måndag 19 juni 2017

S, m och sd är ense om att blockera reformer för HBTQ-asylsökande.


Riksdagsledamoten Johan Forsell (bilden), Moderaterna migrationspolitiske talesperson, har lämnat en s.k. fråga om situationen för HBTQ-asylsökande. Det är första gången m antyder att behandlingen av HBTQ-asylsökande kanske är för restriktiv. Historiskt har m alltid som oppositionsparti följt - utan protester - vad varje regering med en socialdemokratisk statsminister gjort när det gäller HBTQ-flyktingar. Just här har dock Moderaterna bristande trovärdighet. Mer om det senare i bloggposten.

Men vi tar det från början. Expressen hade i slutet av maj en artikelserie om HBTQ-asylsökandes situation. I en avslutande artikel kritiserade politiker från höger till vänster bristerna. HBT-siten Qx har publicerat flera artiklar med hänvisning till det Expressen avslöjat. Migrationsminister Morgan Johansson (s) besvarade frågan 13 juni.
..... Johan Forssell har frågat mig vilka initiativ eller åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att Migrationsverkets bedömningar vad gäller hbtq-asylsökande är rättssäkra och håller hög kvalitet. Migrationsverket ska ha ett förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig kvalitet i samtliga ärenden. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att ta fram en standard för handläggningsprocesser.... Migrationsverket genomför ett kvalitetssäkringsarbete med uppföljning av den rättsliga kvaliteten i hbtq-ärenden. Vid behov är regeringen är beredd att ta ytterligare initiativ för att främja Migrationsverkets arbete med hbtq-frågorna....

1. Utvärdering om situationen för HBT-asylsökande.

2006 infördes det explicit i utlänningslagen att den som söker asyl p.g.a. förföljelse för någons sexuella läggning eller kön (dåvarande s-regeringen meddelade i sin proposition att kön bör tolkas både biologiskt och socialt) ska kunna få asyl som konventionsflykting. Redan tidigare hade EU beslutat att varje medlemsland ska göra det, den svenska förändringen var främst ett förtydligande. 11 år efteråt är det bara Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna som vill utvärdera om förändringen av lagen fått det resultat som var syftet. Övriga partiers politiker som nu är så arga för att Migrationsverket kanske inte gör saker rätt ibland borde erkänna sitt eget politiska ansvar. Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet har gemensamt beslutat att en sådan utredning inte behövs. Mp är tydligen ännu för reformen i sak men viker sig helt för s.

2. Regeringens regleringsbrev till Migrationsverket.

Den dåvarande borgerliga regeringen beslutade inför 2007 att Migrationsverket ska återrapportera om situationen för HBTQ-asylsökande. Det fanns med även inför 2015 av den då nya s-mp-regeringen. Men de ville inte det skulle vara med inför 2016 och 2017. Och det kanske är konsekvenserna av det som blir tydliga. Fredrik Malm, Liberalernas migrationspolitiske talesperson, lämnade i riksdagen för några veckor sedan en fråga om det.
.... Varför har regeringen i regleringsbrevet till Migrationsverket strukit uttryckliga hänvisningar till vikten av rättssäkra handläggningar av asylansökningar från hbtq-personer?...
Morgan Johansson (s) kommenterade bl.a. följande.
....Som ett led i kvalitetssäkringsarbetet genomför Migrationsverket för närvarande en uppföljning av den rättsliga kvaliteten i hbtq-ärenden. Om det visar sig att det finns behov av att stärka Migrationsverkets arbete med hbtq-frågorna är regeringen beredd att ta ytterligare initiativ för att främja detta....
Sveriges flyktingpolitik bör vara stram men rättssäker närmaste 10 åren.

När s-mp-regeringen tyvärr tog bort kravet på Migrationsverket att återrapportera om rättssäkerheten för HBTQ-asylsökande kontaktade jag de sex oppositionspartierna i riksdagspartierna. C, v, l och kd meddelade att de velat kravet skulle funnits kvar. M och sd hade inga invändningar.

Jag är för att Sverige ska ha en stram flyktingpolitik närmaste 10 åren. Vi ska inte tillbaka till den politik som rådde fram till hösten 2015 där det blev kaos. Jag är dock för att den ska lättas något om några år (bl.a. att också icke-konventionsflyktingar ska kunna få hit sin nära familj om individen har en sådan samt att det ska återinföras möjlighet att i undantagsfall få stanna som "övriga skyddsbehövande"). Men även om man för en stram flyktingpolitik måste den vara rättssäker.  Det betyder inte att varje HBTQ-asylsökande har automatisk rätt till asyl. De som får avslag ska lämna landet. I en tidigare bloggpost har jag rekommenderat s-mp-regeringen att göra en uppgörelse med l och kd om flyktingpolitiken.

Sveriges tre största partier är ense om att blockera reformer för HBTQ-asylsökandes rättssäkerhet.

Någonstans räcker det inte med att berätta i Expressen hur hemskt man tycker innehållet i artiklar är. Det finns två konkreta verktyg som politiker har. Regleringsbrevet till Migrationsverket och att starta en utredning om situationen för folk som söker asyl p.g.a. individens kön (biologiskt och socialt) och  sexuella läggning. Och Sveriges tre största partier, s, m och sd vill inte ge stöd åt något av det.

Det är faktiskt bedrövligt.


Uppdatering 1.

Juridiska förarbeten.

Jag kommenterade tidigare i den här bloggposten att dåvarande s-regeringen - i den av riksdagen godkända propositionen 2006 - förklarade att kön bör tolkas både biologiskt och socialt. Någon kanske invänder att det har väl ingen betydelse om det inte finns med i utlänningslagen. Så enkelt är det dock inte.

Svenska domstolar har att förhålla sig till Sveriges lagar och Europakonventionen (som vårt land anslutit sig till som medlem i EU) när de fattar beslut. Om en domstol är tveksam om hur den ska tolka en viss lag kan de granska s.k. förarbeten. Främst handlar det om vad som funnits med i betänkandet (rapporten) som lämnats av något riksdagsutskott. Det förutsätter givetvis att riksdagen godkänner betänkandet men så blir det nästan alltid eftersom den partipolitiska fördelningen är densamma i plenum (hela riksdagen) som i utskotten.

Men domstolar kan förhålla sig även till innehållet i propositionen.  Principen är att det som ett riksdagsutskott inte haft några invändningar emot i propositionen har den godkänt.


Uppdatering 2.

Fri invandring är målet.

För mig som liberal är det långsiktiga målet fri invandring när det gäller migration. Att det ska vara lika lätt att flytta till ett nytt land som inom ett land. Det är min vision. Men där är vi inte idag. Vi som är liberaler måste också förhålla oss till verkligheten. Vi måste vara trovärdiga när vi möter nationalister i politiska debatter. Stämmer inte kartan och verkligheten är det faktiskt den senare som gäller.

Att föra en stram flyktingpolitik i Sverige närmaste 10 åren är inget att fira men nödvändigt. Det för oss längre bort från målet om fri invandring. Det är en negativ effekt. Men vi som är för politiken bör också förklara motiven till den. Vi liberaler som i allt väsentligt är för nuvarande flyktingpolitik ska inte låtsas som att det här är vad vi egentligen vill. Även om en människa inte har orsak att få asyl krossar vi förväntningar närhelst någon bli avvisad. Men det görs just för att skydda de som bäst behöver få stanna.

Jag har tidigare här på bloggen hänvisat till att ultra-konservativa Csu i en borgerlig förhandling i Tyskland meddelade att de "med sorg" accepterat en skattehöjning. Csu hade i decennier kritiserat sossarna i delstaten i Bayern för att höja skatter. Men partiet gjorde helt rätt. De erkände ärligt att det egentligen inte var dess politik - men den tyska ekonomin hade blivit så usel att det inte fanns något alternativ. Samma känsla har många (utanför sd) haft när flyktingpolitiken stramades åt 2016.

lördag 17 juni 2017

Att regeringen kallar könsneutrala personnummer för en dyr reform är absurt.


Riksdagsledamoten Lotta Johnsson Fornarve (v) lämnade i slutet av maj en s.k. interpellation om könsneutrala personnummer. Tidigare den här veckan debatterade (§ 12 i riksdagsprotokollet för 13 juni) hon med finansminister Magdalena Andersson (s) som tyvärr inte är för någon utredning av reformen. Hon antydde dock att det inte är uteslutet att det blir en sådan senare.
.... Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig dels om jag tänker ta några initiativ för att avskaffa dagens personnummersystem till förmån för ett könsneutralt, dels om jag är beredd att vidta åtgärder för att möjliggöra könsuppdelad statistik oberoende av personnummer. Det finns ett krav på att all individbaserad statistik ska kunna redovisas uppdelad på kön. Att ta bort uppgiften om kön skulle kunna innebära nackdelar för statistik och forskning. Det är också viktigt att komma ihåg att alla förändringar av personnumrets konstruktion får stora ekonomiska återverkningar för det stora flertalet aktörer i samhället och att de totala konsekvenserna är svåra att överblicka.... Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat identifiera de hinder som finns i samhället för transpersoners möjligheter att leva i enlighet med sin könsidentitet och vid behov föreslå insatser för att åtgärda eventuella brister. Mot denna bakgrund är jag inte beredd att i dag ta ställning till någon ny översyn av personnummersystemet eller åtgärder för att möjliggöra könsuppdelad statistik oberoende av personnummer.... 
Ingen dyr reform.

Lotta Johnsson Fornarve (v)
.... Ett könsneutralt personnummer har många fördelar. Förutom att det inte pekar ut en persons kön kommer personnumret inte heller att behöva ändras exempelvis efter att en person ändrat sitt juridiska kön....
Magdalena Andersson (s)
.... Att göra om personnumren skulle vara väldigt kostsamt för samhället i helhet, och jag är inte säker på – det får man verkligen fundera över – om det som allra bäst hjälper dessa personer är att lägga resurser där....
Att hävda att införande av könsneutrala personnummer skulle vara "väldigt kostsamt" för samhället är absurt. Från utredningen (sid 77-78) 2008 om personnummer.
.... Skatteverket har uppskattat sina kostnader till 10 miljoner kronor. SCB har inte uppskattat någon kostnad för detta alternativ eftersom byrån bedömer att det inte är ett lämpligt alternativ för dess verksamhet....
Notera att bland de många alternativ som granskades var införande av könsneutrala personnummer billigast för Skatteverket. Bara hälften av kostnaden för det alternativ som sedan blev genomfört, fiktiv dagsiffra. När Sverige hade kaos i migrationssystemet hösten 2015 hävdade Magdalena Andersson att ökade direkta kostnader med drygt 20 miljarder för den typen av utgifter inte var några problem för statsfinanserna. Min poäng är att införande av könsneutrala personnummer inte kan avfärdas med ekonomiska argument om man är för reformen i sak. Kostnaden för den är bara någon promille jämfört med de bidragsökningar och skattesänkningar som diverse partier föreslår.

S-mp-regeringen bör tillsätta en utredning om könsneutrala personnummer.

Lotta Johnsson Fornarve (v)
.... När det gäller möjligheten att föra könsbaserad statistik menar RFSL att detta är fullt möjligt även om vi inför könsneutrala personnummer. Man ger några exempel på hur det kan gå till och pekar bland annat på att statistik över jämställdhet kan föras ändå samt att möjlighet att samla registerdata finns ändå, utan att juridiskt kön är synligt i vardagen. Anledningen till detta är att det könsneutrala personnumret knyts till ett juridiskt kön i skatteverkets digitala personbild....
Magdalena Andersson (s)
.... Regeringen har försökt att lösa problemet med att det tar för lång tid att byta personnummer genom att särskilja den juridiska och den medicinska processen. Det är ett viktigt steg på vägen. Jag vill gärna invänta den utredning som nu pågår innan jag tar ställning till om vi ska ta ytterligare steg i denna riktning....
I riksdagen är ena regeringspartiet, mp, samt v för att införa könsneutrala personnummer. Sd och kd är emot. Övriga partier tvekar. Liberalerna (som generellt är det HBTQ-vänligaste borgerliga partiet) har meddelat att de inte vill ta ställning till reformen innan det genomförts en utredning av den. Regeringen bör tillsätta en sådan.



tisdag 13 juni 2017

HBTQ-kultur. Första natten - Mian Lodalen.


Från presentationen av Första natten (2017) av Mian Lodalen.
.... Linda är rädd för vad Mandi ska säga om hennes hem, hennes MS-sjuka mamma, hennes duktiga pluggande. Mandi däremot, är orädd och frejdig. Det hon tror på är kärleken, och nu ställer hon Linda mot väggen. Varför får ingen veta att de är ihop? Två sinsemellan mycket olika tjejer träffas och kärlek uppstår. De står med en fot i barndomen och en trevande fot i vuxenlivet. De är barnsliga och flamsiga och mogna och tyngda av ansvar. Men inte ens idag är deras kärlek självklar. Den kan inte stolt visas upp för vem som helst när som helst....
Mian Lodalen är en radikalfeministisk flata vars artiklar publiceras i i HBTQ-tidningen Qx. De är ofta fånigt vänstervinklade. Attityden är generaliserande negativ emot män även om det finns rykten om att Lodalen egentligen utan problem nära samarbetar med motsatta könet. Men det blir inte bättre för det. Jag gav hennes förra bok Liten handbok i konsten att bli lesbisk en kritisk recension.

Mina förväntningar var alltså måttliga inför den här boken - för att uttrycka det milt. Men jag ville ge den en chans. Lodalen har känsla för detaljerna när två individer möts och det blir sexuellt intresse. Det där som vi kan känna igen oss i, oavsett kön och sexuell läggning. Av de böcker om samkönad kvinnlig kärlek jag granskat är det här en av de mest innerliga och genuina.

Jag brukar inte berömma flator långt ut på vänsterkanten. Men Första natten är riktigt bra.



HBTQ-kultur. I mitt namn - En bok om att vara trans - Olbers Croall.


Från presentationen av I mitt namn - En bok om vara trans (2016) av Moa-Lina Olbers Croall.
.... I mitt namn – En bok om trans bygger på intervjuer med transpersoner – alltifrån ungdomar på högstadiet och gymnasiet till förebilder som skådespelerskan och Guldbaggevinnaren Saga Becker, estradpoeten Yolanda Bohm och skolchefen och f.d. rektorn Lina Axelsson Kihlblom, som kom ut som trans i Skavlan hösten 2015. Boken innehåller även fakta om trans och tips till dig som är transperson. Det är en bok för ungdomar som funderar över sin könsidentitet, men den riktar sig också till dem som befinner sig runt en transperson, till exempel skolpersonal, vänner och familj.....
Från att varit nästan ett helt frånvarande tema i svensk litteratur har det getts ut en del trans-relaterade böcker senaste 10 åren. Men aldrig tidigare något sådant hä'r ambitiöst projekt att sprida kunskap om transpersoner. Indelningen av kapitel är närmast perfekt. Ofta brukar "fakta och råd" hamna sist. Men här varvas personliga berättelser med information. Det är anpassat till även de unga som är vana vid att det ska bli omväxling. De personliga berättelserna är mänskliga. Det handlar sällan om någon tydlig ideologisk kamp utan folk berättar vardagligt om rätten att få vara som man är. Men just därför blir berättelserna bra.

Hedersrelaterat våld drabbar en del transpersoner.

Enda kritiken jag har är att det inte finns något konkret om transfobi bland invandrare. Just transpersoner bland vissa invandrargrupper blir ofta trakasserade (jag har träffat flera transpersoner som avslöjat det), ibland leder det till hedersrelaterat våld. Olbers Croall hade säkert inte haft problem att hitta sådana individer om hen velat. Även om situationen ibland är svår även i Sverige är det än värre i de flesta andra länder. Men i övrigt är boken bra.  Den vänder sig till både transpersoner och cis-personer.

HBTQ-kultur. Naturväktarna och skatten i Ekdungen - Nilsson och Arpiainen.


Från presentationen av Naturväktarna och skatten i Ekdungen (2017) av Malin Nilsson och Johanna Arpiainen.
.... Detta är uppföljaren till boken Naturväktarna och den vita räven. Bokserien om Naturväktarna handlar om tvillingarna Ivar och Iris och hur de hjälper sin moster att rädda naturen. Moster Magda är viltvårdare och behöver tvillingarnas hjälp, särskilt när den vackra Ekdungen är hotat av byggherrar. Iris och Ivar rycker ut för att finna unika arter i skogen som kanske kan stoppa byggplanerna men frågan är, kommer detta att räcka för att rädda skogen? Naturväktarna är en bok som ger både inspiration och faktakunskap om naturen. Den uppmuntrar till aktivism i sin bästa form, att hjälpa naturen är en viktig uppgift för alla som vill ha ett bra liv....
Det här alltså andra boken om tvillingarna Ivar och Iris som har något mörkare hudfärg än sina vårdnadshavare, ett lesbiskt par. Att familjen är annorlunda än normen förklaras dock inte vilket faktiskt är positivt. Det bara är så. Istället blir fokus på handlingen. Och här ska tvillingarna försöka rädda en dunge från att avverkas.

Bäst är att förvalta naturen blir en integrerad del.

Naturväktarna och den vita räven
var en av de bästa barnböcker med HBTQ-tema som jag recenserat. Den blev nästan som en detektivroman. Den här boken är inte lika bra men godkänd. Tyvärr porträtteras byggföretagarens tre döttrar som ensidigt elaka till en början när de möter Ivar och Iris. "De är lika onda som sin pappa" är budskapet. Malin Olsson som är engagerad för mångfald har tydligen inte några problem att generalisera om välbeställda människor. Dessbättre nyanseras det där så småningom. Och visst finns det äventyr. Bäst är dock att budskapet om att förvalta naturen blir en integrerad del av berättelsen.

Boken vänder sig främst till 6-9-åringar.



fredag 9 juni 2017

Sverige kvar på plats 12 i Europa när det gäller HBTQI-vänliga lagar - efter Kroatien.


ILGA-Europe (ungefär RFSL på Europanivå) släppte för några veckor sedan sin årliga rapport om hur HBTQI-vänliga länders lagar är. I står för intersexuella, en marginaliserad grupp som lätt blir bortglömd bl.a. i svensk debatt. RFSL har lämnat en kommentar om rapporten.
.... Idag, den 17 maj, släpper ILGA Europa sin årliga rapport Rainbow Europe om situationen för hbtq-personers mänskliga rättigheter i Europa. I årets rapport behåller Sverige sin tolfteplacering men uppfyller nu bara 60 procent av de krav som motsvarar "best practice". Detta är en försämring med fem procentenheter jämfört med 2016....  – Vad gäller intersexpersoners rättigheter har Sverige inte vidtagit en enda av de åtgärder som bedöms som ”best practice”. Intersexpersoner utsätts fortfarande för kroppsliga ingrepp och behandlingar som inte är medicinskt motiverade mot sin vilja och de saknar uttryckligt skydd mot diskriminering och hatbrott. Regeringen måste genast agera för att få stopp på de övergrepp som påtvingade kroppsliga behandlingar innebär, säger Magnus Kolsjö. ILGA Europa rekommenderar Sverige att: Uppdatera lagar och regler gällande juridiskt erkännande av kön för att säkerställa att processen är baserad på självbestämmande och är fri från kränkande krav, som exempelvis medicinsk diagnos och kirurgisk- eller medicinsk intervention. Förbjuda medicinskt ingripande på minderåriga intersexpersoner när insatsen inte är medicinsk nödvändig och kan undvikas eller skjutas upp tills personen kan ge ett informerat samtycke. Introducera och genomföra lagstiftning och policys gällande asyl som garanterar ett effektivt skydd för personer som söker asyl på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könskarakteristika....
Sverige kan bättre än så här.

Sverige är kvar på plats 12 när det gäller HBTQI-vänliga lagar. Jag vill absolut inte dissa folk i Kroatien i f.d. Jugoslavien. Men det är ett land som tidigare varit en del av östra Europa där kommunistiska diktaturregimer hindrade fri debatt om sexualitet. Att Kroatien år efter år hamnar något före Sverige när det gäller HBTQI-vänlighet i ILGA-Europes rapporter avslöjar att vårt land definitivt lämnat positionen som föredöme.

Vi i Sverige kan bättre än så här.