För de som följer med vad som händer när det gäller melodifestivalen, dragshower etc. behöver kanske Rickard Engfors ingen presentation. Men om Christer Lindarw varit den mest kända inom draggenren i Sverige de senaste decennierna kommer väl Rickard Engfors på en hedrande andraplats. Och han har varit ansvarig för många produktioner inom den svenska delen av melodifestivalen de senaste åren. Bl.a. Carola Häggqvist, Måns Zelmerlöw, Anne-Lie Rydé, Anna Book, Pernilla Wahlgren, Lustans lakejer, Linda Bengtzing m.fl.
Men att Rickard Engfors jobbat med kändisar betyder inte att han är en bra författare. Hur är egentligen hans bok? Det är inte enkelt att bedöma den litterära kvalitén. Det kan kanske låta skrytsamt men om ni bloggbesökare gillar mina "fredagskrönikor" kommer ni nog också gilla Engfors bok. För mycket av den handlar om hur vi är som människor. Och Rickard kan alla retoriska knep som också jag kan. Som att vända sig till publiken med "kanske vi ska bete oss annorlunda" istället för "kanske ska du (eller de) beter sig annorlunda. När jag framför det här vill jag förtydliga att det inte handlar om att "manipulera" folk utan att det är den bästa metoden att nå sin publik. Att vi alla har både förtjänster och fel. Och bör reflektera.
Engfors inge litterär mästare.
Visst är Engfors bok tydligt arrangerad för att bli intressant. Precis som i en James Bond-film börjar han med en dramatisk inledning. Och sedan startar historien från hans barndom och framåt. Är då Engfors en litterär mästare? Nej, givetvis inte. Hans språk är vardagligt, ibland banalt. Men sällan ointressant.
Han avslöjar tydligt sina psykiska problem. För det förtjänar han en eloge. Och det är kanske i de delarna han är som bäst. Jag har själv aldrig haft panikångest som Rickard. Men vi har väl alla haft problem. Ibland kommer jag på mig själv med att konstatera "just så är det" när han berättar om sina problem för att försöka hitta vem han är. I andra delar är hans berättelser främmande för mig. Men trots det fascinerande.
Det är också intressant att följa "spelet bakom kulisserna" när Rickard Engfors börjat som dragshowartist. När han börjat samarbeta med Christer Lindarw i After Dark. Den del av boken som möjligen kan bli tråkig ibland är i mitten när han fokuserar på sitt samarbete med diverse schlagerartister. Inte för att jag ogillar festivalen, tvärtom har jag följt den i decennier. Men ibland blir det för mycket internt resonerande. Men generellt är boken att rekommendera.
Engfors väjer inte för svåra problem.
Rickard Engfors ifrågasätter inte bara heterosamhället. Utan även att många HBT-personer känner att de måste sexualisera sig när det är Pridefestivaler. Eller att en del bögar (och andra) är sexmissbrukare. Eller har drogproblem och skyller det på att "man ska vara social när man festar".
Engfors väjer inte för svåra problem. Just därför är kanske hans bok viktig. Trots att den inte är ett litterärt mästerverk.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Men att Rickard Engfors jobbat med kändisar betyder inte att han är en bra författare. Hur är egentligen hans bok? Det är inte enkelt att bedöma den litterära kvalitén. Det kan kanske låta skrytsamt men om ni bloggbesökare gillar mina "fredagskrönikor" kommer ni nog också gilla Engfors bok. För mycket av den handlar om hur vi är som människor. Och Rickard kan alla retoriska knep som också jag kan. Som att vända sig till publiken med "kanske vi ska bete oss annorlunda" istället för "kanske ska du (eller de) beter sig annorlunda. När jag framför det här vill jag förtydliga att det inte handlar om att "manipulera" folk utan att det är den bästa metoden att nå sin publik. Att vi alla har både förtjänster och fel. Och bör reflektera.
Engfors inge litterär mästare.
Visst är Engfors bok tydligt arrangerad för att bli intressant. Precis som i en James Bond-film börjar han med en dramatisk inledning. Och sedan startar historien från hans barndom och framåt. Är då Engfors en litterär mästare? Nej, givetvis inte. Hans språk är vardagligt, ibland banalt. Men sällan ointressant.
Han avslöjar tydligt sina psykiska problem. För det förtjänar han en eloge. Och det är kanske i de delarna han är som bäst. Jag har själv aldrig haft panikångest som Rickard. Men vi har väl alla haft problem. Ibland kommer jag på mig själv med att konstatera "just så är det" när han berättar om sina problem för att försöka hitta vem han är. I andra delar är hans berättelser främmande för mig. Men trots det fascinerande.
Det är också intressant att följa "spelet bakom kulisserna" när Rickard Engfors börjat som dragshowartist. När han börjat samarbeta med Christer Lindarw i After Dark. Den del av boken som möjligen kan bli tråkig ibland är i mitten när han fokuserar på sitt samarbete med diverse schlagerartister. Inte för att jag ogillar festivalen, tvärtom har jag följt den i decennier. Men ibland blir det för mycket internt resonerande. Men generellt är boken att rekommendera.
Engfors väjer inte för svåra problem.
Rickard Engfors ifrågasätter inte bara heterosamhället. Utan även att många HBT-personer känner att de måste sexualisera sig när det är Pridefestivaler. Eller att en del bögar (och andra) är sexmissbrukare. Eller har drogproblem och skyller det på att "man ska vara social när man festar".
Engfors väjer inte för svåra problem. Just därför är kanske hans bok viktig. Trots att den inte är ett litterärt mästerverk.
Jag önskar mina bloggbesökare en trevlig helg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar