torsdag 24 juli 2014

S lämnar konkreta HBTQ-vallöften inför valet - men missar två reformer.


Enligt de senaste opinionsmätningarna har de röd-gröna partierna egen majoritet. Riksdagsvalet i september är givetvis inte avgjort (många väljare bestämmer sig först de sista veckorna före valet) men sannolikheten att det blir en socialdemokratiskt ledd regering i höst är betydande. Det finns därför orsak att granska inte bara regeringspartiernas utan även sossarnas HBTQ-politik närmare.

Någon från Socialdemokraternas partikansli har mailat mig om vad partiet vill inom HBT-politiken de närmaste åren.
Vi har många förslag som rör homosexuellas möjligheter att klara och bli bättre bemötta i vardagen, vi vill:
· Stimulera en ökad forskning kring HBT-personers hälsa och utveckla sjukvårdspersonalens kompetens i HBT-frågor
· Att HBT-personers hälsa följs upp och belyses när folkhälsoundersökningar görs
· Se en stor utbildningsinsats för personalen i skolan, skolhälsovården och socialtjänsten för att man bättre ska kunna ge hjälp och stöd åt unga homosexuella och transpersoner
· Att öppna upp för en översyn av lagstiftningen gällande vårdnadshavare. Med de nya familjetyper som växer fram så kan den existerande formen av lagstiftning där det enbart kan finnas två vårdnadshavare vara problematisk
· Att samma regler ska gälla för alla föräldrar, därför bör en könsneutral föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen införas
· Att transpersoner ska omfattas av samhällets skydd i lag på samma sätt som homosexuella och bisexuella, därför bör lagen om hets mot folkgrupp kompletteras till att omfatta även könsidentitet
· Vi vill att regeringen återigen ska ge ett tydligt uppdrag till de rättsvårdande myndigheterna att prioritera arbetet med hatbrott. Det handlar om utbildning av personalen, bättre bemötande av brottsoffer och att stärka det förebyggande arbetet.
Utredning om hets emot transpersoner bör tillsättas så snabbt som möjligt efter valet.

Socialdemokraterna står inför valet fast vid den politik de bedrivit i opposition om att införa en könsneutral föräldraskapspresumtion (vilket berör lesbiska kvinnor där en av dem blivit inseminerad) och att transpersoner ska få samma skydd emot hets och hatbrott som bl.a. homosexuella och bisexuella.  När det gäller de reformerna har den borgerliga regeringen hittills inte kunna leverera förslag p.g.a. inre oenighet.

Med all sannolikhet genomförs de här reformerna om det blir röd-grön majoritet. Historiskt har s varit "trögast" på den röd-gröna sidan att genomföra nya reformer. När de nu ställer ut konkreta vallöften utgår jag från att Miljöpartiet och Vänsterpartiet (och eventuellt Feministiskt initiativ) i riksdagen kommer jobba för de här reformernas genomförande om det blir en röd-grön valseger. För att ändra lagen om hets emot folkgrupp krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. En utredning bör därför tillsättas så snart som möjligt (oavsett vilken regering det blir) efter valet för att processen att inkludera transpersoner ska hinnas med före 2018.

S missar två HBTQ-reformer i sin redogörelse.

Granskar vi queerreformer är det välkommet att s vill starta en utredning om att barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare (om en domstol finner att det är till barnets bästa). Här får de stöd av mp, v och fi på den röd-gröna sidan medan inget borgerligt parti hittills velat utreda reformen.

Det jag saknar i redogörelsen från s om vallöften är att de vill att arbetsgivare ska bli skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a alla diskrimineringsgrunder i lagen (idag gäller den skyldigheten bara för kön, etnicitet och religion, inte för sexuell läggning, könsidentitet, funktionshinder och ålder). Även att s vill utreda om informationsplikten för hiv ska avskaffas. Men jag hoppas det bara är en miss från deras sida. Alla röd-gröna partier är för reformen att förebygga diskriminering samt att utreda ett avskaffande av informationsplikten. När röd-gröna politiker besöker Stockholm pride bör de pressas på om de kommer leverera där vid ett regeringsskifte.

Både borgerliga och röd-gröna oense om surrogatmödraskap.

Valet är som bekant inte avgjort. De borgerliga partierna kan bli större än de röd-gröna i september. Vilka HBTQ-reformer kan genomföras oavsett vilket block som vinner i höst? 

Något som är relativt givet är att ensamstående kvinnor kommer att kunna bli inseminerade vid kliniker. Riksdagen har redan tagit det politiska beslutet (bara sd och kd var emot). Blir det en borgerlig regering kommer den förmodligen lämna ett förslag 2015. Mitt tips är att kd reserverar sig emot det men att riksdagen sedan röstar för det.  2015 kommer en utredning att lämna förslag om att eventuellt tillåta (altruistiskt) surrogatmödraskap och att tillåta både sperma och äggceller att bli donerade vid inseminationer (embryodonation). Utredningen ska också utreda föräldraskapsregler för lesbiska kvinnor vid inseminationer (som har koppling till könsneutral föräldraskapspresumtion).

När det gäller surrogatmödraskap är båda blocken splittrade. På den borgerliga sidan är kd emot och på den röd-gröna v (och fi). Det lär bli förhandlingar mellan partierna oavsett vilket block som vinner. Det blir det säkert också om embryodonation, båda reformerna kan genomföras oavsett vilket block som vinner, sannolikheten är dock förmodligen större om det blir en röd-grön valseger eftersom kd ofta är konservativa när det gäller den typen av reformer. Detsamma gäller för en könsneutral föräldraskapspresumtion, där krävs det förmodligen att m, fp och c kommer överens med röd-gröna partier i riksdagen och låter kd vara emot reformen om den borgerliga regeringen stannar kvar. Men att en borgerlig regering kommer göra så är synnerligen osäkert och det gäller även för att en sådan regering skulle införa en ny lag om att arbetsgivare ska förebygga alla diskrimineringsgrunder i lagen.

Förmodligen kommer åldersgränsen för juridiska könsbyten att sänkas.

En utredning om att sänka, avskaffa eller behålla 18-årsgränsen för att få byta juridiskt kön ska lämnas 31 december 2014. Mitt tips är att det kommer att bli en sänkning (om än kanske inte ett avskaffande) av åldersgränsen oavsett vilken regering det blir efter valet i höst. Regeringen (borgerlig eller röd-grön) efter valet lär i den kommande nya namnlagen fastställa nuvarande praxis, att människor från 12 års ålder får välja könskonträra (typiska för motsatta könet) namn (för 12-17-åringar med vårdnadshavares godkännande).



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar