torsdag 9 oktober 2014

Min sexpolare blev avvisad till Rumänien.


Visst minns jag det. Jag och en man från Rumänien hade sex hemma hos mig på 1990-talet. Han var asylsökande, vi pratade en del om hans situation. Det var inte bara sex. Men det var inte heller något seriöst, bara några tillfälliga kontakter. Men han var sympatisk, jag gillade honom.

Några månader senare träffade jag killen Och jag vet ännu exakt var det var i Malmö. Vid kanalen nära stadsbiblioteket. Jag blev glad att se honom och frågade honom hur det är. "Jag har fått definitivt avslag på min asylansökan som homosexuell flykting". Han var ledsen.

Först visste jag inte vad jag skulle säga men det blev väl något med "jag beklagar det och hoppas du får ett bra liv i Rumänien". Men orden kändes något tomma. Vad framför man till någon som ska avvisas från landet?

Svårare stå för en stramare flyktingpolitik framför någon som ska bli avvisad.

Med hjärnan förstod jag givetvis att migrationsmyndigheterna hade gjort rätt. Rumänien var, och är, ett dåligt samhälle för homosexuella (och romer etc) men förföljelsen är inte så allvarlig att det motiverar att få stanna i Sverige. Samma situation hamnar många från länder som Ryssland i idag.

Men med hjärtat ville jag han skulle få stanna. Det är lätt att stå för en stram migrationspolitik när man debatterar (just några år på 1990-talet ville jag strama åt flyktingpolitiken även om jag även då hade liberala värderingar) men mycket svårare att stå öga mot öga emot någon och framföra "du bör inte få stanna här".

Något år senare svängde jag igen och blev för en generös migrationspolitik, precis som jag varit som ung (något naiv när det gäller det här, jag erkänner det) liberal på 1980-talet. Jag vet inte om just den här händelsen påverkade mig men det kan ha varit en orsak. Det är så lätt att argumentera utifrån siffror och andelar men mycket svårare att konstatera att den egna attityden drabbar människor man möter.

Liberala visionen är fri invandring.

Min vision är fri invandring. Att folk lika fritt ska kunna röra sig över nationsgränser som över landskapsgränser i Sverige. Inget annat mål duger på sikt. Att få röra sig fritt måste vara en liberal vision.

Men med den ekonomiska fördelning i världen vi har idag i kombination med det välfärdssystem som finns i västländer fungerar det inte. Alltså är jag för en reglerad invandring. Jag står upp för att Sverige har Europas mest generösa migrationspolitik. Dock är det bara 40 % som i sista instans får asyl. Även det står jag upp för. Jag försvarar Reva, tycker man att vi ska ha en reglerad invandring måste Reva vara en naturlig del. Vi ska inte införa fri invandring i smyg genom att låta folk fritt få bosätta sig illegalt. Är man för att fri invandring ska genomföras 2014 ska det beslutas i Sveriges riksdag.

Bilden till den här bloggposten är från Vellinge, en förortskommun till Malmö. Moderaterna har styrt i decennier, framfört att de värnar frihet men har fram tills nyligen motsatt sig att asylsökande ska få bosätta sig där. En försiktig förändring har skett där de accepterat några ensamkommande flyktingungdomar.











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar