Fler än två vårdnadshavare och namnbyten i gamla intyg.

Det här är tredje och sista bloggposten om riksdagsdebatten i onsdags om betänkandet (rapporten) Familjerätt.

Miljöpartisten Emma Hult (bilden) kommenterade följande om att tillåta att en del barn ska kunna få fler än två vårdnadshavare.

En svaghet i den svenska lagstiftningen på familjeområdet är begränsningen när det gäller vårdnadshavare. Ett barn kan ha högst två vårdnadshavare. Det finns inte heller något skydd för barnets intresse av och rätt till umgänge med personer som inte är dess vårdnadshavare. I dagsläget finns många familjer där fler än två föräldrar har en aktiv föräldraroll. Det kan röra sig om två föräldrar som separerat och fått nya partners vilka fungerar lika mycket som föräldrar som de som från början var barnets föräldrar. Vi kan också föreställa oss ett samkönat kvinnligt par som blivit föräldrar tillsammans med en eller flera män.... Ett barn kan alltså ha flera personer som det kallar föräldrar men som inte anses vara föräldrar eller vårdnadshavare enligt lagstiftningen. Att inte alla de personer som i realiteten fungerar som föräldrar också får vara det i lagens mening skapar flera praktiska problem. Det finns förskolor och skolor som inte skickar information till andra än de juridiska vårdnadshavarna. De största problemen uppstår vid separation. Med dagens lagstiftning har de juridiska vårdnadshavarna alla möjligheter att frånta barnet dess rätt till umgänge och kontakt med personer som i praktiken har fungerat som barnets föräldrar sedan barnet föddes. Miljöpartiet förespråkar en politik där lagstiftningen anpassas till det faktum att barn som växer upp med fler än två vuxna som gemensamt tar ansvar för barnets vård också ska få dem som vårdnadshavare.....

Jag mailade regeringskansliet 25 februari om regeringen 2015 planerar att starta en utredning om barn ska kunna få flera än två vårdnadshavare (om den domstol bedömer det vara till barnets bästa). Regeringen har ännu inte svarat.

I riksdagen är s, mp och v för reformen medan övriga partier är emot.


Retroaktiva namnbyten i intyg.

Hillevi Larsson (s) kommenterade i riksdagsdebatten ändring av gamla intyg för (främst) en del transsexuella.

En fråga som inte har diskuterats särskilt mycket men som är viktig handlar om transpersoner, framför allt transsexuella, och möjlighet till retroaktiva namnbyten. Gamla dokument, till exempel gamla betyg, med ett annat namn kan nämligen ställa till det när man utbildar sig och söker jobb. Det kan leda till att människor far illa i systemet och känner sig illa behandlade. Det problem som finns i dag har lett till att Socialstyrelsen har tittat på det och samordnat med andra myndigheter. Det är många myndigheter som berörs. En del av problemen har man kunnat rätta till under resans gång; en del återstår. Och det som återstår har skickats till regeringen, som nu tittar på om det finns något som man behöver och kan gå vidare med.