lördag 30 april 2016

Drevet emot Lööf (c) var delvis orsakat av att hon var ung kvinna.


Just nu handlar det om Miljöpartiet. Tidigare om andra partiers politiker som varit utsatta för media-drev. "Det blir hen bara för att... hen är kvinna (Åsa Romson), muslim (Mehmet Kaplan), svart, HBTQ-person, ung, gammal, invandrare, frikyrklig etc. Ofta anges att "en etniskt svensk medelålders man" skulle klarat sig undan samma hårda granskning i en liknande situation. Men i princip refereras det aldrig till någon sådana norm-person som verkligen varit i samma situation och blivit mildare behandlad.

Det är värt att konstatera att den person som förmodligen varit utsatt för det mest hårda drevet (till betydande del självförtjänat) senaste decennierna i Sverige är Håkan Juholt (s). Heterosexuell, cis-person, man, medelålders, icke-funktionshindrad, etnisk svensk. Han förkroppsligar närmast "normen" inom identitetspolitiken. Trots det försökte några desperata s-politiker hävda att han blev mobbad av vissa borgerliga ledarskribenter för att han inte var tillräckligt "medelklassig". Något som var en absurd anklagelse eftersom Juholt var journalist innan han blev heltidspolitiker, Journalist är ett medelklassyrke om något.

Givetvis finns det strukturer i samhället som gynnar vissa grupper före andra generellt. Fördomar är tyvärr vanliga inom delar av s.k. alternativ media. Drev kan absolut gå för långt och vara oproportionerligt hårda. Men jag vill hävda att etablerad media i Sverige senaste 10 åren i allt väsentligt behandlat politiker lika oavsett kön, religion, etnicitet etc i samband med skarp kritik. När det varit skillnader har det varit bara på marginalen i relation till de fel en viss politiker gjort. Vilket givetvis inte hindrar att journalister bör granska sig själva (och bli granskade av andra) för att försöka vara så rättvisa som möjligt.

Lööf  kallades "aggressiv" i debatter.

Men det finns ett undantag. Annie Lööf (bilden) från det att hon blev ordförande i Centerpartiet fram till valet 2014 (därefter har hon blivit "rättvist" granskad). Och jag ska givetvis inte göra samma fel som de jag kritiserar, att bara luddigt hänvisa till "en medelålders man". Jag vill jämföra granskningen av Lööf med Liberalernas ordförande Jan Björklund. Lööf och Björklund har mycket gemensamt förutom att de båda identifierar sig som liberaler. De kan vara fräna i debatter med röd-gröna politiker men är också vanligen relativt "svala"  och sakliga när de ensamma blir intervjuade. Trots det blev Lööf anklagad för att vara "aggressiv"i debatter, något Björklund nästan alltid slapp. När Lööf lät sina partikamrater fritt få diskutera det dåvarande förslaget till nytt idéprogram antyddes det att hon var svag, när hon blandade sig i debatten blev hon kritiserad för att styra för mycket (dubbel-bestraffning kallas det). Samma kritik har inte riktats emot Björklund.

Självklart kan inte Jan Björklund få skulden för det här (han har också fått skarp granskning i media ibland för övrigt) men att Annie Lööf var ung + kvinna + visade samma kaxighet som Björklund i debatter blev tydligen bara för mycket för vissa journalister.

Men identitetsvänstern har väl sällan kommenterat just att Lööf blev extra granskad. Hon tillhörde ju "fel" sida politiskt.








torsdag 28 april 2016

Kaplans (mp) jämförelse Israel-Nazi-Tyskland är stötande.


En del av er är kanske förvånade att jag här på bloggen hittills inte kommenterat Miljöpartiets kris eftersom det ofta handlar om den HBTQ-fientliga ideologin islamism (muslimer som vill att Koranen ska vara lagbok i ett land). Jag var nog den förste HBTQ-aktivisten av betydelse i Sverige som tydligt tog fighten emot islamismen medan många andra inom RFSL, ansvariga för Pride-arrangemang etc. fegt teg. Eller ibland än värre - försvarade eller bagatelliserade HBTQ-fientlighet bland islamister och andra reaktionära muslimer. För det förtjänar de skarp kritik. Många har varit lika absurt naiva i HBTQ-rörelsen som i Miljöpartiet.

Jag bedömer dock att mainstream-media nu verkar ha hunnit ikapp. Den granskning de gör nu borde gjorts för många år sedan. Men bättre sent än aldrig. Jag planerar att återkomma om just Miljöpartiet och deras koppling till islamister så småningom. Just nu vill jag dock bara snabbt kommentera följande.

Progressiva muslimer viktiga i kampen emot islamismen.

1. Den berättigade kritiken emot islamism och att i princip alla muslimska samfund är HBTQ-fientliga får aldrig slå över i en häxjakt emot den minoritet muslimer som är progressiva. I kampen emot islamismen är progressiva muslimer som Nalin Pekgul (s) de bästa bundsförvanter vi som är icke-muslimer har för att värna ett demokratiskt och sekulärt samhälle. Jag hävdar absolut inte att kritiken emot islamismen har förfallit till islamofobi (förutom givetvis bland främlingsfientliga) men det är viktigt att konstatera att vi som är HBTQ-personer själva varit en "impopulär" minoritet tidigare precis som muslimer är idag. När nu en del sd-sympatisörer bland HBTQ-personer kanske kommenterar att "varje muslim är ett problem". Vi bör ta fighten emot islamism och de reaktionära muslimska samfunden. Men om en progressiv människa är kristen, muslim, religiös jude, ateist etc. är faktiskt en privatsak.

2. Miljöpartisten Mehmet Kaplans (bilden visar när han gör en islamistisk hälsning)) jämförelse mellan Israels kränkningar av mänskliga rättigheter (precis som palestinska myndigheten genomför ofta än värre sådana kränkningar) och det nazistiska Tyskland är vidrig och absurd. Något jag förklarat i en tidigare bloggpost. Jag bifogar delar av den här.

Det är fascistiska Hamas som bör jämföras med Hitler-Tyskland.

"En del obildade människor på vänsterkanten hävdar att Israel bör jämföras med nazi-Tysklands behandling av judar i början av 1940-talet. Det är historielöst och faktiskt stötande. Nazistregimen hade som mål att utrota varje jude, "judens brott var att ha blivit född" som den liberale skribenten Per T Ohlsson kommenterade i en krönika i Sydsvenska dagbladet. Hade Israel med sin militära övermakt velat döda så många palestinier som möjligt hade dödssiffran kunnat vara över en miljon människor.

Trots det finns det en relevant jämförelse till andra världskriget men något annorlunda. Israel bör (delvis, jämförelsen haltar något) jämföras med de allierade (främst USA och Storbritannien) i dess kamp emot fascisterna i Tyskland. Precis som fascisterna i Hamas idag bekämpas. Vid andra världskriget mördade fascistregimer och kommunistdiktaturen Sovjetunionen skoningslöst även massor av civila. När Röda armén nådde Berlin våldtogs hundratusentals kvinnor, det kvittade om de varit för eller emot nazistregimen. De allierade hade generellt en bättre krigsmoral.

Dresdenbombningarna var en skamfläck.

Men det fanns ett undantag. Bombningarna av Dresden våren 1945. Den nazistiska regimen höll på att falla ihop och det fanns absolut inga orsaker att överösa Dresdens civilbefolkning med bomber. Vittnesmål som överlevde har berättat att det blev ett "inferno". Eldkaskader runt hela centrala delen av staden. Vissa försökte skydda sig genom att kasta sig i stora behållare med vatten men koktes levande. De flesta dog plågsamt genom att allt syre tog slut i inre delen av staden. Inom en timme dog mellan 40 000 och 140 000 människor.

Vi ska vara tacksamma att USA och Storbritannien har vunnit kriget emot fascist- och kommunistdiktaturer. Men Dresden-bombningarna var en skamfläck. Bombningarna av Gaza har inte varit lika systematiska och brutala som de i Dresden. Men även där har många civila oskyldiga dödats.

Även om man står på "rätt sida" som de allierade gjorde i andra världskriget eller Israel idag får man inte bete sig hur som helst vid bombningar."


onsdag 27 april 2016

S-mp-regeringen vill ge skadestånd åt tvångssteriliserade transsexuella.


Regeringen och socialdemokratiska socialministern Gabriel Wikström (bilden) har nu enats om att tvångssteriliserade transsexuella bör kunna få skadestånd av staten. Det efter påtryckningar från RFSL, RFSL Ungdom, transföreningarna FPES och KIM och Diskrimineringsbyrån i Uppsala. Jag bedömer dock att också juristen Kerstin Burmans enträgna arbete varit viktigt. Från en artikel i Dagens nyheter.
Sedan 2013 får tvångssteriliseringar inte längre ske i Sverige. Detta då både praxis och lagstiftning ändrades. Då hade tvångssteriliseringarna av personer som ville byta juridiskt kön pågått sedan 1972 och runt 800 personer beräknas ha genomgått könskorrigering under den tiden.... I samband med att tvångssteriliseringen avskaffades 2013 inledde Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter (RFSL) en skadeståndsprocess efter att 160 personer lämnat in ett ersättningsanspråk till Justitiekanslern. JK avslog dock ansökan 2014 och menade att det inte alls handlade om tvångssterilisering..... För att ersättningen ska kunna betalas ut på ett rättssäkert sätt måste riksdagen först stifta en ny lag, vilket gör att processen drar ut på tiden. Folkhälsoministern Gabriel Wikström (S) säger till SvD att han tror att det finns en majoritet för förslaget och hoppas att arbetet ska vara klart den 1 juli 2018. Han menar även att beslutet ligger helt rätt i tiden. –Det tillhör ett modernt samhälle att kunna ge den här typen av ersättning och att kunna slå fast att det är ett synsätt som vi anser är helt förkastligt, säger han....
Ytterst få blev tvångssteriliserade i Sverige med våld fram till 1975.

Det är synnerligen välkommet att regeringen tar ställning för skadestånd till transsexuella. Tidigare har bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställt sig bakom kravet bland riksdagspartierna. Ibland har det i debatten hänförts till att de som blev tvångssteriliserade (ofta romska kvinnor men även många andra grupper) fram till 1975 blev utsatta för våld medan sterilitetskravet för att få byta juridiskt kön har varit "frivilligt även om det var fel att ställa kravet". Men det är en historielös beskrivning. Ytterst få som tvångssteriliserades fram till 1975 för att de var "asociala" blev utsatta för fysiskt våld. Istället ställdes ultimatum till dem. "Vi har spärrat in dig på en mentalklinik för ditt asociala beteende, acceptera sterilisering eller stanna här på kliniken, valet är ditt". Eller "om du vill vi ska ge socialhjälp till dig och ditt barn i din svåra situation vill vi försäkra oss om att du inte medverkar till att fler barn hamnar där". Det är faktiskt jämförbart med "vill du byta juridiskt kön blir det här konsekvensen".

Som jag framfört tidigare tar jag inte ställning till vilken nivå skadeståndet bör hamna på. I riksdagsdebatten om Hälso- och sjukvårdsfrågor idag så var det en person som kommenterade något med koppling till HBTQ-rättigheter eller för delar av gruppen. Karin Rågsjö (v) argumenterade för att regeringen bör ge en offentlig ursäkt till de tvångssteriliserade transsexuella. Och jag tror att för många av de berörda är det väl så viktigt för känslan att få fått upprättelse. Det är också värt att notera att JK bara tog ställning för att regeringen inte är skyldig till att ge skadestånd. JK lämnade ingen som helst rekommendation om det är etiskt lämpligt eller inte att regeringen ska göra så.

Alliansen bör ge regeringen sitt stöd om det här.

Precis som Socialdemokraterna har de fyra borgerliga partierna tvekat om skadestånd till transsexuella. Jag förutsätter att Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna närmaste åren i alla fall inte tar politisk konflikt om det här. Snarare borde de ge regeringen sitt stöd om skadeståndet. Eller om inte annat acceptera beslutet. Att Sverigedemokraterna lär motsätta sig beslutet om skadestånd kan övriga partier lämna därhän.

RFSL, transföreningen FPES och HBTQ-siten Qx kommenterar nyheten.

After dark bidrog till att bryta ner heteronormativitet i Stockholm.


Lasse Flinckman har efter en längre tids sjukdom avlidit, 66 år. Mest känd är han kanske för sin medverkan i en av mina absolut favorit-låtar La dolce vita från Melodifestivalen 2004. I Stockholm blev han dock långt tidigare en profil inom vissa kretsar genom att vara en del av dragshow-gruppen After dark tillsammans med Christer Lindarw och andra. Efter att han dragit sig tillbaka från nöjes-genren bedrev han i flera år ett café i skånska Tågarp.

After dark fick inte någon avgörande betydelse nationellt i det vi idag kallar HBTQ-kampen. Men just i Stockholmsområdet bidrog de tydligt till att bryta ner heteronormativa attityder. I slutet av 1990-talet hade de flesta i huvudstaden börjat fatta att det vi idag kallar HBTQ-rättigheter är mänskliga rättigheter. Flera år senare skulle övriga landet följa efter.

Betraktade inte sig som "bra förebilder"

Han syns i videon (Youtube) från ca 1,45 minuter in i låten där han "spelar" Anita Ekberg i den kända filmen La dolce vita - regisserad av Federico Fellini 1960. Både han och Christer Lindarw var inför sin närmaste omgivning öppet homo redan när de startade på 1970-talet. Men som Lindarw förklarade offentligt flera decennier senare "vi ville inte gå ut i media om det för vi trodde inte vi var bra förebilder för homosexuella". Och när många okunnigt blandade ihop sexuell läggning och könsidentitet-könsuttryck var det säkert en riktig analys. Dessbättre är kunskapen om att det är två olika saker vanligare idag.

Vi ska alla dö en dag. Men om vi jobbar för mänskliga rättigheter, att jobba för människor som har det tufft socialt, fixar en populär låt etc. eller annat som gjort det lite lättare för en del andra, finns något kvar efteråt.

För mitt bland diskriminering, hatbrott etc. finns också - La dolce vita (det ljuva livet).

måndag 25 april 2016

Förslag om surrogatmödraskap har skickats på remiss.


På riksdagens hemsida publicerades för några dagar sedan socialutskottets betänkande Hälso- och sjukvårdsfrågor. Utskottet lämnade dock ifrån sig rapporten redan för ungefär en månad sedan. Debatt och omröstning i riksdagen i sin helhet blir det 27 april. Från majoritetens kommentarer om könstillhörighetslagen.
.... RFSL lämnade i maj 2013 en hemställan till regeringen om ett lagförslag som skulle ge personer som genomgått sterilisering enligt den tidigare lagstiftningen rätt till ersättning.... Socialstyrelsen redovisade i april och juni 2015 uppdrag inom området könsdysfori. Könsdysfori är den medicinska benämningen på ett tillstånd som innebär ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen på grund av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet. Socialstyrelsen har tagit fram två nationella kunskapsstöd till de som utreder och behandlar könsdysfori: God vård av vuxna med könsdysfori – Nationellt kunskapsstöd samt God vård av barn och ungdomar med könsdysfori – Nationellt kunskapsstöd. Kunskapsstöden innehåller bl.a. ett fyrtiotal rekommendationer till professionen inom specialistvården och kompletteras av informationsmaterial till vårdsökande och personal. Vidare har Socialstyrelsen tagit fram ett administrativt stöd vid könsbyte.... Som redovisats ovan bereds såväl RFSL:s hemställan till regeringen om ersättning som betänkandet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) inom Regeringskansliet....
Vänsterpartiet (reservation 41) och Liberalerna (reservation 42) argumenterar för att nuvarande könstillhörighetslag (med bl.a. 18 år som åldersgräns) ändras. V föreslår även "att regeringen bör se till att en offentlig ursäkt ges till de transpersoner som har tvångssteriliserats" och att en förändrad (sänkt) åldersgräns även ska gäller för svenska medborgare som bor utomlands.

Kd har lämnat motion om surrogatmödraskap.

I höstas lämnade Kristdemokraterna en motion till riksdagen där de bl.a. argumenterade emot surrogatmödraskap.Och i reservation 34 i socialutskottets rapport lämnar de stöd åt den.
.... Av hänsyn till försiktighetsprincipen, barnperspektivet och risken för exploatering bör surrogatmoderskap enligt min mening inte vara tillåtet. Det finns t.ex. en uppenbar risk att ett system som tillåter surrogatmoderskap leder till exploatering av socialt och ekonomiskt utsatta kvinnor....
Majoriteten i utskottet kommenterar bl.a. följande.
.... Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Olika vägar till föräldraskap.... till Justitiedepartementet i februari 2016..... Betänkandet skickades den 14 mars 2016 på remiss till berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter. Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 23 juni 2016.... Som redovisats ovan bereds slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap inom Regeringskansliet. Mot denna bakgrund finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Motionsyrkandet bör därför avslås....
I ett s.k. särskilt yttrande från m och l finns bl.a följande med.
.... För att skapa trygghet för alla, såväl barn som tillkommit genom surrogatmoderskap utomlands som för deras föräldrar, borde regeringen enligt vår mening ta till sig denna verklighet och se över hur lagstiftningen kan förtydligas. Vi är öppna för att altruistiskt surrogatmoderskap bör tillåtas.... men det kräver.... en omsorgsfull lämplighetsbedömning av såväl den tilltänkta surrogatmodern som de blivande föräldrarna. Det är vidare avgörande att kunna säkerställa att påtryckningar och tvång mot kvinnor inte förekommer....
Bara två riksdagspartier är för skadestånd till tvångssteriliserade transsexuella.

I sak är sd emot att sänka (avskaffa) åldersgränsen för att få byta kön juridiskt. M och kd tvekar medan övriga riksdagspartier är positiva. Bara v och mp har tagit ställning för att staten ska ge skadestånd till tvångssteriliserade (f.d.) transsexuella, övriga riksdagspartier är tveksamma förutom sd som är emot. Principiellt är sd ännu emot att sterilitetskravet för några år sedan togs bort för att få byta kön juridiskt. Partiet har dock accepterat reformen och vill inte återinföra kravet.

M, c och l är för att tillåta altruistiskt surrogatmödraskap, sd, v och kd är negativa medan s och mp tvekar.

lördag 23 april 2016

Varför har liberalt styva penisen bara en pungkula?




Liberalerna (f.d Folkpartiet liberalerna) har idag presenterat sin nya logga efter att de bytte namn i höstas och den symboliserar kanske mer än partiledningen själva vill erkänna.

Jag har aldrig sett en partisymbol som så tydligt har koppling till ett könsorgan. Liberalerna är tillsammans med Vänsterpartiet det parti som idag tydligast driver HBTQ-rättigheter. Det hedrar givetvis l. Om de nu i sin flirt med bögar (och andra av olika kön som är fascinerade av styva penisar, även en del heteromän är det) är den nya loggan logisk. "Det är stake" i l tycks vara budskapet. Och visst har l senaste året blivit tydligare efter att de hamnat i opposition.

Men det finns bara en pungkula. Och det kanske sammanfattar Liberalernas kris. De har definitivt möjlighet att bli ett 10-%-parti om inte 2018 så 2022. Men det är som om något fattas för dem i kommunikationen utåt. Senaste åren har de i sin skattepolitik främst riktat sig till höginkomsttagare. De placerar sig där längst ut på högerkanten bland riksdagspartierna, t.o.m till höger om Centerpartiet.

M har idag betydligt högre andel av människor i LO-yrken bland sina sympatisörer än l.

L har flera poänger i sin skattepolitik - att inte driva ut höginkomsttagare och företag från landet vid en ökande hårdnande konkurrens. Fler partier borde ta det på allvar. Men l är idag också i samma situation som tyska fdp, ett högerliberalt parti, som åkte ur parlamentet i senaste valet. Att betraktas som "partiet för de välbeställda". Även m har idag betydligt högre andel av människor i LO-yrken bland sina sympatisörer än l. Historiskt har Folkpartiet varit ett parti som haft hyfsat stöd i olika yrkesgrupper, från arbetare till direktörer. Men senaste 30 åren har den typiske fp-l-sympatisören successivt allt mer blivit någon som tjänar långt över medel-inkomsten.

L beter sig alltså som att de "bara har en pungkula" (riktad till välbeställda) och får nöja sig med ca 5 % i opinionsmätningarna istället för att vara ett 10-%-parti. Hur styva de än låtsas vara i debatterna. Nästan alla l-sympatisörer är idag liberaler. Men av de ca 30-35 % av befolkningen som betecknar sig som liberaler är det alltså mindre än en sjättedel som sympatiserar med l.

Ett byte av loggan ändrar förmodligen inte i sig på det problemet. ;-)

Regeringen försöker försvara borttaget återrapporteringskrav till Migrationsverket om HBTQ-asylsökande.


Efter många påminnelser har regeringskansliet nu svarat om varför s-mp-regeringen tog bort kravet inför 2016 att Migrationsverket ska återrapportera om hur bättre kan rättssäkra processen för HBTQ-asylsökande. Det här är den absoluta längsta kommentar jag fått från någon regering (den är mer än dubbelt så lång som någon tidigare officiell kommentar från regeringskansliet).  Jag tycker dock det har ett nyhetsvärde att redovisa det i sin helhet. Och att det är ett så långt och så sent svar tolkar jag som att det här faktiskt är politiskt känsligt för s-mp-regeringen. Men det ger också en känsla av att regeringen försöker kompensera sitt misstag (enligt min bedömning) genom att berätta vackra ord om HBTQ-asylsökande. Charlotte Roth Olanders från Justitiedepartementet har mailat följande kommentarer som ämnesrådet Maria Westman-Clément sammanställt.
Bäste Bengt Held, Tack för Ditt brev om återrapporteringsuppdrag i Migrationsverkets regleringsbrev angående hbtq-frågor. Jag beklagar den långa tid Du har fått vänta på ett svar. Migrationsverket har tidigare fått i uppdrag att se till att myndigheten säkerställer rättslig kvalitet och likformig tillämpning i hbtq-ärenden. Uppdragen har lett till förbättringar, ett exempel är den särskilda handläggningsordningen med hbtq-specialister som verket har utarbetat. För regeringen var det angeläget att ge signal om att myndigheten ska fortsätta sitt kvalitetssäkringsarbete i hbtq-ärenden. I regleringsbrevet för 2015 gav regeringen därför Migrationsverket i uppdrag att särskilt redovisa hur myndigheten säkerställt rättslig kvalitet och likformig tillämpning i asylärenden där sexuell läggning och könsidentitet åberopas. Under 2015 har Migrationsverket arbetat med att ta fram en ny standard för hbtq-specialisterna. Uppdraget för hbtq-specialisterna har setts över och vidareutbildningen för denna specialistkategori har utvecklats. Målet är att öka kompetensen och kvaliteten i handläggningen av hbtq-ärenden genom ett ständigt lärande och stöttande. Det ska vara möjligt att identifiera och handlägga ärenden där hbtq-skäl ingår på ett rättssäkert och effektivt sätt genom hela asylprocessen. Migrationsverket vill också öka kvaliteten i utredningar och beslut gällande hbtq-ärenden genom att ge personalen kunskap att på ett tidigt stadium identifiera ärenden med hbtq-skäl. Introduktionsprogrammet för nyanställda utvecklades också under 2015. Programmet omfattar bl.a. kursen Likvärdig behandling, där hbtq- och genusfrågor ingår. Rättsliga ställningstaganden är generella rekommendationer om tillämpningen av lagar och förordningar inom Migrationsverkets verksamhetsområden. Ställningstagandena tas fram för att skapa en enhetlig och likformig rättstillämpning inom myndigheten. I oktober 2015 publicerade Migrationsverket ett nytt rättsligt ställningstagande angående utredning och prövning av den framåtsyftande risken för personer som åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller könsuttryck (SR 38/2015). Det nya ställningstagandet ersätter ett styrdokument från 2011. Bakgrunden till det uppdaterade ställningstagandet är nya riktlinjer från UNHCR och ny rättspraxis från EU-domstolen och Migrationsöverdomstolen. Migrationsverket planerade dessutom att under 2015 genomföra en uppföljning av den rättsliga kvaliteten i ärenden där hbtq-skäl åberopats eller på annat sätt funnits med som skyddsgrund. Uppföljningen kunde inte genomföras, bland annat på grund av att verket bedömde att regelverket hindrade registrering av hbtq-skäl, vilket motverkade möjligheterna att få fram underlag för en bra analys. Migrationsverket har uppgett att uppföljningen ska genomföras när rättsliga förutsättningar finns. Den 12 februari 2016 trädde den nya Utlänningsdatalagen (2016:27) i kraft. Lagen handlar om behandling av personuppgifter i den verksamhet som bland annat Migrationsverket bedriver enligt utlänningslagstiftningen. Lagen ska ge myndigheterna möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och samtidigt skydda människors personliga integritet från att kränkas vid sådan behandling. Av lagens förarbeten framgår att Migrationsverket har behov av att hantera integritetskänsliga sökbegrepp i vissa sammanhang. Det är viktigt att Migrationsverket fortlöpande kan bevaka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten, vilket förutsätter uppföljning och kontroll där känsliga personuppgifter, som hbtq-skäl, kan vara relevanta. Det ska därför vara tillåtet att använda sådana sökbegrepp om personuppgiftsbehandling genomförs för vissa ändamål, till exempel att bedriva tillsyn, kontroll, uppföljning, planering av verksamheten och framställning av statistik (prop. 2015/16:65, sid 82-85). Bestämmelserna i Utlänningsdatalagen bedöms inte utgöra något hinder för Migrationsverket att genomföra en uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylärenden där hbtq-skäl är aktuella.Något nytt uppdrag till Migrationsverket beträffande hbtq-frågor har inte lämnats i regleringsbrevet för 2016. Migrationsverket har, genom ovanstående åtgärder, visat att myndigheten fortlöpande utvecklar sitt arbete med rättslig kvalitet i hbtq-frågor och att detta arbete kommer att fortsätta. Regeringen fortsätter dock att nära följa Migrationsverkets arbete på området och är vid behov beredd att föreslå ytterligare åtgärder för att säkerställa en rättssäker asylprövning för hbtq-personer fortgår.
C, v, l och kd är emot borttaget återrapporteringskrav.

Trots de välvilliga kommentarerna från regeringskansliet är det en gåta att de tog bort återrapporteringskravet till Migrationsverket för 2016. Och ska man tolka kommentarerna positivt är det att regeringen kanske återinför kravet inför 2017 (det beslutas i december på ett regeringssammanträde) om HBTQ-asylsökande. Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har förklarat att de fyra riksdagspartierna velat behålla återrapporteringskravet även för 2016. Det gör de helt rätt i.

Jag har som bekant själv tagit ställning för en stram flyktingpolitik närmaste 10 åren. Jag delar inte RFSL:s bedömning att förbud emot samkönade relationer i ett land (76 länder har det för manliga samkönade relationer, 43 länder för kvinnliga samkönade relationer) automatiskt ska leda till asyl för varje flykting från det landet. New York var på 1970-talet en av de städer där det var lättast att leva som bög. Trots att det formellt var förbjudet i delstaten att ha sex med någon av samma kön. Det avgörande vid asylprövningar måste alltså vara hur lagarna tillämpas även om varje sådan lag i sig är förkastlig och stigmatiserande.

Men när det gäller rättssäkerhet i processen för HBTQ-asylsökande viker jag mig aldrig. Ibland måste HBTQ-flyktingar avvisas för att de inte har tillräckligt starka skäl. Men de ska aldrig behöva deporteras för att svenska myndigheter inte har kunskap om gruppen. Punkt. Slut.


fredag 22 april 2016

Sd tar ställning emot att transpersoner ska få skydd av hetslagen.


Senaste veckorna har riksdagen behandlat om transpersoner ska få skydd av lagen om hets emot folkgrupp. Mest intressant är konstitutionsutskottet betänkande Tryck- och yttrandefrihetsfrågor som publicerades förra veckan.
.... I och med att beredning av utredningen om ett utvidgat skydd för transpersoner pågår finns det goda möjligheter för regeringen att hantera resultatet av beredningen så att det första av de två besluten kan fattas i god tid före valet 2018. Med detta sagt anser utskottet att resultatet av det pågående berednings­arbetet bör avvaktas och avstyrker motionsyrkandena....
Att majoriteten i utskottet (alla partier förutom sd) hänvisar till "goda möjligheter" är en mycket tydlig (och ovanlig markering från regeringspartier) för ett ärende som "bereds" inom regeringskansliet. Men det skickar en viktig signal till regeringen att de bör hantera ärendet så att transpersoner omfattas av lagen om hets emot folkgrupp från 1 januari 2019 (det krävs två beslut i riksdagen med val emellan för att grundlagsändringar ska träda i kraft).

Sd är emot att förbjuda hets emot transpersoner.

Sverigedemokraterna har hittills haft attityden "möjligen" till om även transpersoner ska få skydd av lagen om hets emot folkgrupp. Deras strategi har tidigare varit att inkludera "svenskar" i hetslagen. Själva lagen är dock neutral när det gäller majoritets- och minoritetsgrupper. Att den vanligen inte skyddar etniska svenskar och heterosexuella handlar om domstolars tolkning av lagen. När sd inte fått igenom sin tidigare strategi har de nu beslutat att vilja avskaffa hetslagen helt. Från sd:s reservation i konstitutionsutskottet.
.... Men vi anser att den svenska lagstiftningen redan i dag är tämligen vidlyftig i sitt uppräknande av olika grupper som omfattas av grundlagarnas och brotts­balkens bestämmelser om hets mot folkgrupp. Vi anser för det första att bestämmelserna om hets mot folkgrupp bör avskaffas. Om någon skulle känna sig kränkt eller träffad av ett visst yttrande bör detta i stället som huvudregel behandlas enligt brottsbalkens regler om förtal eller liknande. Även diskrimineringslagen erbjuder ett visst skydd. Diskrimineringslagen bör dock enligt vår mening vara mer allmänt formulerad så att all diskriminering är förbjuden, oavsett diskrimineringsgrund. Att betunga en redan otymplig bestämmelse med ytterligare en grund för diskriminering anser vi därför olyckligt....
Sd har ingen trovärdighet i debatten.

Betänkandet debatterades (§ 22 i protokollet) i riksdagen i onsdags. Fredrik Johansson (sd) framförde bl.a. följande som argument emot att transpersoner ska inkluderas i hetslagen. 
.... För även om en transperson väljer att gå runt i stass och fjäderboa eller om jag enträget försöker mig på en karriär som jag saknar fallenhet för förtjänar vi båda att bemötas med samma medmänskliga respekt som alla andra. Man kan kalla det normalt hyfs och folkvett.....
Att vilja avskaffa hetslagen av yttrandefrihetsskäl är givetvis en legitim åsikt i sig. Nyliberaler som är för jämställdhet och emot rasism och homofobi har drivit det. Själv är jag för att avskaffa förbudet att "missakta" vissa minoritetsgrupper men vill behålla förbudet emot att "hota" grupperna. Men sd är som bekant inte nyliberaler. De tillhör ett parti som har ett halv-nazistiskt ursprung och där de senaste decennierna jobbat emot reformer för att förbättra mänskliga rättigheter för HBTQ-personer. Fram till slutet av 1990-talet ville de från Sverige deportera alla utom-europeiska invandrare som kommit efter 1970. Det är förvånande och något absurt att sd tror att just de hävdar allas lika rättigheter. De tycks inte fatta att deras trovärdighet är närmast noll i den debatten.

Obegriplig jämförelse med yrkesval.

Och deras beskrivning av transpersoner är närmast stötande. Inte för att det är fel att gå runt i stass och fjäderboa utan därför att de försöker exotisera transpersoner genom att låtsas att trans-rättigheter handlar om rätten att gå runt i en fjäderboa. När det i verkligheten främst handlar om människors vardag - att bli respekterad som den man är på sin arbetsplats, som student, när man hämtar ungarna på dagis etc. Och deras jämförelse med yrkesval är obegriplig. Sedan när har någon hetsat emot folk för att de inte fått jobb inom ett yrke de saknar fallenhet för?

14 april debatterade  (§ 3 i protokollet) riksdagen justitieutskottets betänkandet Straffrättsliga frågor (som jag tidigare kommenterat här).

Maria Abrahamsson (m), Johan Hedin (c) och Roger Haddad (l) argumenterade i någon av de två riksdagsdebatterna i mitten av april för att transpersoner ska bli inkluderade i lagen.



tisdag 19 april 2016

Klass 2.0.


Ibland så lämnar jag dagspolitiken och nyheterna och fokuserar på.... känslor.... relationer....filosofi....det där vi människor har att hantera. Varenda en av oss. 


Klyftorna i Malmö har ökat sedan jag flyttade hit till staden för 23 år sedan. Trots att staden haft röd-grönt styre 22 av de 23 åren.

Nu ska jag tala om klass igen. Trots att jag som socialliberal betraktar det som ett vänsterbegrepp och något som jag vanligen inte använder. Föredrar som liberal "socialgrupp". Jag vill också förtydliga att den här bloggposten inte har som syfte att ta ställning i höger-vänsterdebatten (jag riktar här kritik emot båda sidorna). En tredje reservation är att det här är mina subjektiva noteringar efter att ha bott i Malmö i 23 år, jag hänvisar inte till några forskningsrapporter.

Men vi börjar för några veckor sedan. En butik i Malmö city som säljer mycket dyra herrkläder. Butiken hade ett evenemang som de annonserat för i social media. När jag kom in där kände jag mig obekväm. Ni som följer min blogg vet att jag har ursprung från ett arbetarhem. Jag kan de sociala koderna där och även i de medelklass-miljöer jag senaste 30 åren ofta varit en del av. Men aldrig blir jag så medveten om mitt "arbetarursprung" som när jag inträder i överklass-miljöer. Det får mig att känna mig osäker. Som en främling. Vill förtydliga att butikspersonalen var hur trevliga som helst. Men det handlar inte om individer utan om just strukturer. Och jag tror massor av människor (både etniska svenskar och folk med invandrarursprung) faktiskt delar min känsla.

Klassamhället har blivit synligare i Malmö.

Jag flyttade till Malmö 1993. Min bedömning är att klassklyftorna ökat sedan dess. Som socialliberal har jag inga problem med att folk blir rika så länge alla andra också får det bättre. Men har det verkligen blivit så? Visst har välbeställda fått det bättre när Malmö haft röd-grönt styre sedan 1994. Staden har sedan ungefär 100 år varit delad av en rik västra del och en fattigare östra del. Ibland är det så tydligt att folk i ett kvarter på "rätt" sida av gränsen har flera års längre medellivslängd än kvarteret bredvid.

Hade alla grupper fått det bättre hade jag aldrig skrivit den här bloggposten. Men jag konstaterar att den breda medelklassen (där många LO-medlemmar finns) har fått det bättre ekonomiskt (delvis p.g.a. förra borgerliga regeringens jobbskatteavdrag). Men samtidigt har utanförskapet ökat. Och det när s, mp och v i många år styrt staden (även om v nu gått i opposition). Det är givetvis svårt att bedöma om fattigdomen verkligen ökat här. Men den har definitivt blivit synligare i det offentliga rummet än när jag flyttade hit 1993. Och det handlar inte "bara" om tiggande romer utan om andra som fallit igenom det sociala skyddsnätet. Även många etniska svenskar.

Klassamhället i dess negativa betydelse finns tyvärr ännu. Och i Malmö blir det allt synligare. Jag möter uppgivenheten, den bara finns där. Och den uppgivenheten är vanligare än när jag flyttade hit 1993.

Och det bekymrar mig. På allvar.




söndag 17 april 2016

Regeringen startar projekt emot rasism och annan intolerans.


S-mp-regeringen har lämnat sin vårändringsbudget. Där avslöjas att den ska starta ett projekt emot rasism och annan intolerans.
Regeringen föreslår därför i propositionen Vårändringsbudget för 2016 satsningen Ett Sverige som håller ihop. Regeringen anser att kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism och arbetet mot rasism och främlingsfientlighet i skolorna bör stärkas. En kunskapsinhämtning om växande hat och hot i samhället bör genomföras. Biblioteken utgör viktiga mötesplatser och regeringen föreslår därför att resurser tillförs för att stödja folkbibliotekens verksamhet och för inköp av bl.a. litteratur. Regeringen avsätter också medel för att stödja beredskapen att hantera kriser med rasistiska förtecken, för att fler organisationer i det civila samhället ska kunna bidra till arbetet mot rasism samt till regionala projekt om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter under ledning av Forum för levande historia.
Möjlighet för HBTQ-föreningar bli del av regionala projekt emot intolerans.

Projektet är lovvärt i sig. Negativt är dock att kampen emot HBTQ-fientlighet inte är tydligare med. Det finns dock en möjlighet för lokala RFSL-avdelningar och andra regionala HBTQ-föreningar-avdelningar att kontakta Forum för levande historia för att fixa att det perspektivet inte blir frånvarande. I höstas blev HBTQ-rättigheter för första gången omnämnda i en regerings "huvudbudget"-förslag. Även i vårändringsbudgeten är perspektivet med.
Regeringen anser att varje person oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck ska respekteras för den hen är och åtnjuta samhällets skydd för detta. För att stärka hbtq-personers ställning i samhället har regeringen förstärkt statsbidraget till organisationer för homosexuella, bisexuella, transsexuella eller personer med könsöverskridande identitet. Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att fördela medel till organisationer som arbetar för att utveckla brottsofferverksamhet riktad till hbtq-personer. Detta reformarbete ska fortsätta. Våld i nära relationer, inklusive det våld som drabbar hbtq-personer, är allvarliga samhällsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande. Det ska förebyggas och motverkas. Regeringen har 2014–2016 genomfört en rad insatser inom ramen för den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Det finns behov av fortsatta satsningar på området . Regeringen anser därför att det är viktigt att fortsätta arbetet med den nationella strategin.

lördag 9 april 2016

V argumenterade i riksdagsdebatt för tydligare diskrimineringskydd för transpersoner.



I rapporten Fri - och rättigheter från riksdagens konstitutionsutskott behandlas några HBTQ-relaterade reformer. Igår debatterade och röstade riksdagen om den. Vänsterpartiet och Liberalerna har i utskottet lämnat varsin reservation till förmån för sin respektive motion om införande av tredje juridiskt kön. Vänsterpartiet även om att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet. Mia Sydow Mölleby (v) framförde bl.a. följande i sitt anförande.
....Vi vill också att transpersoner ska ges skydd i grundlagen. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag som innebär att könsidentitet och könsuttryck läggs till i 2 kap. 12 § regeringsformen. Den andra reservationen handlar om att vi vill att det ska tillsättas en utredning för att se över möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön som alltså ska vara juridiskt likställt med kvinna och man. För personer som upplever sig som både man och kvinna, varken eller, eller som upplever att könstillhörigheten varierar, är det viktigt att inte behöva definieras på ett sätt som inte stämmer med hur de själva definierar sig....
Det blev omröstning om v:s förslag att i regeringsformen införa förbud emot diskriminering p.g.a. könsidentitet. Övriga partier röstade nej. När det gäller voteringsprotokollen är det viktigt att konstatera att majoriteten i utskottet i princip alltid är huvudalternativet. Det betyder att den riksdagsledamot som vill rösta för förändringar väljer nej och de som är emot förändringen röstar ja.

I sak är också Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna för att i regeringsformen förbjuda diskriminering p.g.a. könsidentitet.  Även Miljöpartiet är i sak för att införa ett tredje juridiskt kön och Socialdemokraterna lovade före riksdagsvalet 2014 att starta en utredning om reformen om de skulle bli regeringsparti.

Sverigedemokraterna har föreslagit att grupper som kön, etnicitet och sexuell läggning ska tas bort från regeringsformens förbud emot diskriminering. Om det kommenterar jag i en senare bloggpost.

Sd accepterar att arbetsgivare ska förebygga diskriminering av HBT-personer.




För några veckor sedan avslöjade jag att s-mp-regeringen till riksdagen lämnat en proposition om förstärkt diskrimineringsskydd för bl.a. HBT-personer. Nu har samtliga oppositionspartier lämnat s.k. följdmotioner om det. Vänsterpartiet och Liberalerna är för förslaget i sin helhet vilket garanterar majoritet i riksdagen.

Sverigedemokraterna kommenterar inget om just förslaget att arbetsgivare och utbildningsansvariga ska bedriva aktiva åtgärder när det gäller samtliga sju diskrimineringsgrunder i lagen. Idag är arbetsgivare bara skyldiga att förebygga diskriminering p.g.a. kön, etnicitet och religion. För utbildningsansvariga även p.g.a. sexuell läggning och funktionshinder. Könsidentitet och ålder är inte med i någon del. Praxis i riksdagen är dock att oppositionspartier förklarar allt de är missnöjda med i sin följdmotion. Att sd inte heller har med några positiva formuleringar om regeringens förslag i den delen tyder på att de inte tydligt är för reformen men accepterar den.

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna kommenterar i en gemensam följdmotion att "det är rimligt att aktiva åtgärder omfattar samtliga diskrimineringsgrunder". Liberalerna och Vänsterpartiet har liknande formuleringar. V vill dock "tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på en separat lagstiftning gällande diskriminering i arbetslivet".

Dokumentationen är medel - inte målet.

En annan debatt är om kravet på dokumentation negativt påverkar arbetsgivare och i synnerhet mindre och medelstora företag. Sverigedemokraterna argumenterar för att behålla nuvarande system i lagen emot diskriminering där handlingsplaner är en del istället för regeringens förslag (som följer utredningen) om att det viktiga inte är planer utan någon typ av dokumentation. Det betyder alltså mindre administrativt krångel för arbetsgivare. För mig är det en gåta att sd tvärtom hävdar att just handlingsplaner vore att föredra.

Fyra oppositionspartier vill att arbetsgivare bara ska behöva uppdatera sin dokumentation (m, c, kd) eller handlingsplaner (sd) vart tredje år.  Liberalerna är för krav på årlig dokumentation men "att det inom 3 år görs en utvärdering avseende effekten av dessa åtgärder särskilt avseende företag med mindre än 100 anställda". 

För mig är målet viktigast - att bekämpa diskriminering effektivt. Om dokumentationen måste göras varje år eller vart tredje handlar om medel för att nå det målet. Men eftersom regeringen nu efter inrådan från utredningen ersätter kravet på detaljerade planer med dokumentation av arbetet är det enligt mig inte orimligt att det ska göras varje år.

fredag 8 april 2016

Liberalerna ensamma i riksdagsdebatt att kommentera HBTQ-asylsökande situation


I rapporten Migration och asylpolitik från riksdagens socialförsäkringsutskott lämnade Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna varsin reservation (alternativt förslag) om att regeringen bör tillsätta en utredning om situationen för HBTQ-asylsökande. I onsdags debatterade riksdagen rapporten. Emma Carlsson Löfdahl (l) var ensam om att kommentera den HBTQ-relaterade delen. Från hennes anförande.
.... Vi liberaler anser också att hbt-personer, alltså homo-, bi- och transsexuella, som söker asyl i Sverige inte ska nekas det för att de har varit tvungna att på grund av fruktan dölja sin sexualitet i hemlandet. Därför säger vi att vi behöver ett tydligare hbt-perspektiv inom flyktingpolitiken. Detta gäller också den europeiska asylpolitiken som måste ha ett tydligt hbt-perspektiv så att alla EU-länder har möjlighet att ge en fristad åt den som förföljs eller känner denna välgrundade fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck....
Det är positivt att Liberalerna engagerar sig.  Emma Carlsson Löfdahl gör dock här samma fel som i en tidigare debatt, hon tolkar t i HBT som transsexuella istället för transpersoner. Vid omröstningen om Liberalernas förslag att utvärdera situationen för HBTQ-asylsökande röstade övriga partier nej förutom Vänsterpartiet och Kristdemokraterna som avstod.

Även Miljöpartiet är i sak för att utvärdera situationen för HBTQ-asylsökande.

Ovanligt att alla fyra borgerliga partierna lämnar reservation om HBTQ-reformer.

Justitieutskottet har lämnat ifrån sig rapporten Straffrättsliga frågor. Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lämnar bl.a. följande kommentarer om att stärka det juridiska skyddet för transpersoner emot hatbrott.
.... Utskottet konstaterar att den särskilde utredare som hade i uppdrag att överväga om det straffrättsliga skyddet för transpersoner ska stärkas redovisade sitt uppdrag i december 2015. Utredaren har lämnat ett flertal förslag till lagändringar som bereds inom Regeringskansliet. Utskottet anser att beredningen inte bör föregripas.... 
Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna förklarar i reservation 47 att de är för att "könsuttryck och könsidentitet ska omfattas av lagstiftningen om hets mot folkgrupp" samt att det även explicit ska omnämnas i brottsbalken som en försvårande omständighet. Det är mycket ovanligt att samtliga fyra borgerliga partier lämnar en gemensam reservation i riksdagen om att förbättra lagarna när det gäller HBTQ-personer eller delar av gruppen (här transpersoner). I sak är dock även s, mp och v sedan många år för de två reformerna. Sverigedemokraterna tvekar ännu om båda.

14 april debatterar och röstar riksdagen om rapporten Straffrättsliga frågor.

torsdag 7 april 2016

HBTQ-kultur. Naturväktarna och den vita räven - Nilsson och Arpiainen


Från förlagets presentation av Naturväktarna och den vita räven (2016).
Tvillingarna Iris och Ivar har fått ett klurigt uppdrag av moster Magda, som är viltvårdare. Hon har just räddat den vita räven fru Snövit ur en otäck rävsax. Nu ska Iris och Ivar försöka hitta hennes valpar, som är kvar i rävgrytet någonstans i skogen. Dessutom måste de lista ut vem som har satt ut rävsaxen i skogen, och varför. Kanske kan föräldrarna Anki och Linda vara till hjälp? Följ med de nyblivna Naturväktarna Iris och Ivar på deras äventyrliga uppdrag, så får du veta hur det går.
Det finns flera HBTQ- och mångfaldsperspektiv i boken. Iris och Ivar är tydligen enäggstvillingar (som alltid har samma biologiska kön) men en av dem kallas för hon och den andre för han. De bor i ihop med det samkönade paret Anki och Linda. De två barnen har också mörkare hudfärg än sina vårdnadshavare. Orsaken kan givetvis vara att de är adopterade men också att de blivit till genom en insemination där spermadonatorn har mörk hudfärg.  Inget av det där "förklaras" i boken, det bara är så. Och det känns relativt befriande.

Äventyr för barn utan att bli banaliserat.

Det här är en riktig äventyrsbok.  Malin Nilsson - som ansvarar för texten - fixar till en del intressanta vändningar i berättelsen. Mot slutet blir det nästan som en detektivroman. Språkligt är det anpassat för målgruppen som främst är barn 6-9 år utan att det för den skull blir banaliserat


Illustrationerna är gjorda av Johanna Arpiainen. Teckningarna är inte ovanligt vackra eller avancerade. Ofta något "gammaldags" - något som inte måste vara fel givetvis. Men de fångar känslan i varje kapitels berättelse. Och omslaget till boken signalerar äventyr.


Häromåret förklarade jag i en bloggrecension att Prinsen och pojken av Isak Fearon och Robert Fearon var den bästa barnbok med HBTQ-tema jag läst. Och det håller jag fast vid ännu. Men Naturväktarna och den vita räven hamnar på andraplatsen.

Partistyrelsen i v är emot helt könsneutrala lagar.


Vänsterpartiet har kongress 5-8 maj i Örebro. Jag ska i två bloggposter granska handlingarna till den när det gäller HBTQ-relaterade delar. Victor Abdalla från Göteborg yrkar följande i motion A11.
att utlärning av historiska kamper lärs ut på alla svenska skolor såsom exempelvis feminism, pride och antirasism

att elever får ta del av fler historiskt viktiga personer som inte var vita cismän, exempelvis kvinnor och homosexuella
Partistyrelsen vill avslå motionen med bl.a. följande motivering.
.... Vänsterpartiet har.... lyft krav på stärkt hbtq-kunskap bland lärare, en kvalitetsmärkning av läromedel ur bl.a. ett jämställdhetsperspektiv.... Partistyrelsen håller med om motionens intentioner och att historieämnet är viktigt, men menar att det krävs en generell jämställdhetsintegrering i alla ämnen för att skolan på allvar ska lyckas med sitt uppdrag om en jämställd undervisning....
Även om Victor Abdallas motion menar väl blir det för snävt att fokusera bara på "historiska kamper". Partistyrelsen borde dock kunnat vara så generös att de föreslår att motionen ska betraktas som besvarad istället för att avslås. Abdalla vill i motion A143 att v ska jobba för införande av ett tredje juridiskt kön. Partistyrelsen påpekar dock att v redan är för den reformen.

"Hen" ännu inte tillräckligt "etablerat" enligt utredning om kommunallagen.

En del v-medlemmar från Örebro argumenterar i motion A144 för att "Vänsterpartiet i riksdagen verkar för att införa könsneutrala ord i lagtexter". Partistyrelsen vill avslå motionen med bl.a. följande kommentarer.
.... I ”Gröna boken”, regeringens riktlinjer för författningsskrivningen (Ds 2014:1) anges följande: ”Det är numera en självklarhet att författningar ska skrivas så att de är könsneutrala. Det vanligaste sättet är att skriva han eller hon (skriv inte han/hon). (...) Ett annat och ofta bättre sätt är att använda pluralformer (de anställda – de, dem, deras) i stället för singularformer. Ett tredje sätt är att med hjälp av omskrivningar undvika personliga pronomen i texten.” I betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) noterades att medborgaren i den nuvarande kommunallagen genomgående var en ”han” och att detta inte var acceptabelt i en modern lag. Utredningen övervägde att använda pronomenet ”hen”, men gjorde bedömningen att det ännu inte var tillräckligt etablerat för att användas i lagtext. Det handlar dock inte enbart om personliga pronomen. Den familjerättsliga lagstiftningen är exempelvis tydligt präglat av ett heteronormativt tänkande och ett icke könsneutralt språkbruk. Vänsterpartiet anser att det överlag är problematiskt med lagstiftning som inte är könsneutral varför vi också har motionerat om att bl.a. den familjerättsliga lagstiftningen ska göras könsneutral både vad det gäller dess innehåll och dess språkbruk.... I vissa avseende finns det dock skäl att behålla könsspecifika ord i lagtexten, det gäller inte minst brottet grov kvinnofridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. Det förekommer visserligen att män utsätts för våld av kvinnor i nära relationer, men det är i regel en man som är förövare och en kvinna som är brottsoffer. För att tydliggöra detta förhållande och synliggöra det strukturella våldet som tidigare ansetts tillhöra den privata sfären, ingår det i brottsförutsättningarna för grov kvinnofridskränkning att en man ska ha begått de brottsliga handlingarna mot en kvinna. Partistyrelsen anser således att lagstiftningen i huvudsak ska bestå av könsneutrala ord men att det i vissa få undantagsfall är betydelsefullt att kunna använda könsspecifika ord. Så även om partistyrelsen delar motionärens uppfattning om vad som anges i motionens brödtext så tolkar partistyrelsen yrkandet så som att motionären vill att all lagstiftning ska bli helt könsneutral....
Partistyrelsen avslöjar här just den inkonsekvens och ambivalens som idag är vanlig bland främst socialister och gröna men även en del socialliberaler. I teorin är det självklart att motverka heteronormativitet, normen om två kön och osynliggörande av transpersoner. Men när det i praktiken ska debatteras pornografi, sexförsäljning, våld i nära relationer etc. fastnar det just i heteronormativitet. Då finns inte bögporr. Inte porr av lesbiska för lesbiska heller. Då ignoreras att den grupp i fattiga länder där det är vanligast att jobba som sexsäljare är male-to-female-transpersoner (en del gillar sitt yrke men oftast är orsaken att det inte finns andra alternativ att försörja sig och det är givetvis fruktansvärt). Då låtsas många som att det inte finns män som blir slagna av kvinnor. Visst är våldet ofta mer brutalt när män slår kvinnor. Och strukturer ska givetvis debatteras. Men lagboken är faktiskt ingen debattbok. Den ska vara helt könsneutral. Punkt. Slut.

Partistyrelsen vill utreda att förbjuda hets emot funktionshindrade.

I motion A148 föreslår drygt 20 v-medlemmar att funktionshindrade ska inkluderas i lagarna emot hets och hatbrott. Partistyrelsens förslag är "att riksdagsgruppen uppdras att verka för att det tillsätts en utredning som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet för personer med funktionsnedsättning avse ende hets- och hatbrott.". I riksdagen tog Miljöpartiet 2004 i riksdagen ställning för att funktionshindrade bör omfattas av lagen om hets emot folkgrupp. I praktiken verkar mp därefter ha lämnat den policyn och har inte drivit kravet och det är tydligen inte heller med i några partidokument. Om v-kongressen följer partistyrelsen rekommendation ska de verka för att en utredning tillsätts om reformen.

Den här är inte en HBTQ-reform egentligen men handlar om kampen emot diskriminering och hatbrott. Själv har jag inte tagit ställning för att funktionshindrade ska bli inkluderade i hetslagen. Fascister attackerade funktionshindrade som "mindervärdiga" på 1930-talet. Den typen av propaganda från högerextremister har dock senaste decennierna blivit ovanlig i Sverige. Det betyder dock inte att attityderna försvunnit. Och många funktionshindrade vittnar om trakasserier och diskriminering i sin vardag. Därför är det motiverat att starta en utredning om hets emot gruppen funktionshindrade bör förbjudas.

fredag 1 april 2016

En "hjärnlös" flyktingpolitik får inte bli "hjärtlös".



Jag har svängt inom flyktingpolitiken senaste två åren och är idag för en stram migrationspolitik närmaste 10 åren. Det har jag öppet förklarat. Även vi som konstaterar att det är positivt att svensk flyktingpolitik stramas åt bör dock konstatera att det finns en del  svagheter i s-mp-regeringens förslag. Syftet - att färre ska söka asyl i just Sverige - är bra. Fram till oktober var sd ensamt riksdagsparti om att förklara den självklarheten. Sedan har dessbättre många andra partier anslutit sig till den analysen. Sverige har enorma problem inom migrations- och integrationspolitiken vilket blir tydligt i bl.a. en del invandrartäta förorter.

Det handlar dels om kostnader - både på kort och lång sikt - för svenska skattebetalare men också att ge asylsökande ett värdigt mottagande och inte fastna vid ett asylboende i flera år. En kvinna från Syrien kommenterade i en intervju att hon ibland nästan längtade tillbaka till sitt gamla hemland "I Syrien hade jag i alla fall dött direkt, här på en svensk flyktingförläggning dör jag långsamt". 

Politik handlar inte bara inte bara intentioner utan även om konsekvenser.

När det är framfört bör det förtydligas att finns verkliga problem i lagrådsremissen från s-mp-regeringen. Hur mycket vi än stramar åt inom flyktingpolitiken är vårt land attraktivt för människor som redan har anhöriga här samt att vi har rykte generellt om att respektera mänskliga rättigheter väl. Det senare är givetvis i grunden positivt även om vi en krissituation tyvärr måste göra justeringar. Varje politiskt förslag måste förhålla sig till att behandla inte bara intentioner utan även konsekvenser. Enligt regeringens förslag ska folk som inte är konventionsflyktingar (vilket få är som flyr kriget från Syrien) men har asylskäl bara få tillfälligt uppehållstillstånd i ett år (istället för tre år för konventionsflyktingar) samt inte få ta hit anhöriga (inte ens minderåriga barn) närmaste 3 åren. Som signalpolitik är det enligt mig bra. "Sök dig till andra länder".

Regeringen bör lyssna på kritiken från kd och l.

Men politik handlar inte bara om signaler utan om människors vardag. Att ha som policy att folk som flytt kriget i Syrien och fått uppehållstillstånd inte närmaste tre åren får ta hit sina minderåriga barn om de har sådana  - är faktiskt hårt. På riktigt. Även om jag generellt är för en stram flyktingpolitik närmaste åren stör mig den regeln något. 

Jag är helt för tillfälliga uppehållstillstånd på 3 år och tycker det bör finnas kvar som regel även efter 2019. Att människor efter 3 år bör få permanent uppehållstillstånd om situationen i deras gamla hemland ännu motiverar det och/eller att hen fått ett fast arbete i Sverige. Men att ha en 1-årsregel för andra än konventionsflyktingar (återigen påverkar det de flesta asylsökande från Syrien) är enligt mig för snävt. Det är inte en rimlig avvägning. Välutbildade människor kommer känna sig tvingade att söka lågbetalda jobb snabbt istället för att validera sina utbildningar.

Jag brukar inte berömma Kristdemokraterna men jag tycker deras paroll "det behövs både hjärta och hjärna inom flyktingpolitiken" sammanfattar min attityd väl. Kristdemokraterna och Liberalerna har generellt gett sitt stöd åt regeringens planerade förslag men försökt argumentera just för att en politik som tidigare varit för släpphänt inte får slå över till att bli för hård. Det finns orsak för regeringen att lyssna på den kritiken.

Regeringens politik i höstas var utan hjärna. Det bör justeras. Men inte genom att flyktingpolitiken i sommar blir utan hjärta.



S-mp-regeringen startar kontroversiell utredning om tredje juridiskt kön.



Regeringen brukar hålla sammanträden på torsdagar. Och torsdagen 31 mars beslutade s-mp-regeringen att en utredning ska tillsättas om Sverige bör införa möjligheten till ett tredje juridiskt kön.  Det är synnerligen positivt. Flera länder tillåter redan helt eller delvis ett tredje juridiskt kön.

Enligt en artikel i Svenska dagbladet (med anonyma tips från anställda hos regeringskansliet) har s och mp haft hårda förhandlingar senaste månaden. Mp har förklarat att regeringen måste skärpa till sig inom HBTQ-politiken och att den här reformen är viktig som symbol för det. En del s-politiker har hänvisat till att fokus just nu måste vara på åtstramningar inom migrationspolitiken och - absurt nog - antytt att "tredje juridiskt kön" skulle vara en "lyx-reform" i den situationen. Trots att s själva i valrörelsen 2014 lovade att starta en utredning om det. 

V har ställt ultimatum för att ge stöd åt regeringens vårbudget.

Vänsterpartiet samarbetar visserligen bara med regeringen inom den ekonomiska politiken men deras öppet homosexuelle gruppledare Hans Linde har i praktiken ställt två ultimatum för att partiet ska ge stöd åt regeringens vårbudget. Dels höjd skatt för bankerna (en nyhet som presenterades häromdagen i media) samt att regeringen ska införa ett tredje juridiskt kön. Och att det ska prövas om ett tredje juridiskt kön ska vara "default"- alltså det som gäller om en individ inte aktivt valt att meddela att hen betraktar sig som man eller kvinna. I synnerhet s men även mp var mycket negativa till en början men för att inte riskera sitt samarbete med v accepterade de att "tredje juridiskt kön" som default förutsättningslöst ska utredas.
- För oss i v handlar det här om att få lagarna att bli mer könsneutrala. Om vi som är cis-personer måste anmäla till en myndighet att vi tillhör något konventionellt kön är det kanske inte så problematiskt. Men vi har inte slutgiltigt tagit ställning för just det alternativet, kommenterar Hans Linde.
Kritik från Liberalerna.

Det kommer dock bli politiska kontroverser om den delen. För att få igenom ett tredje juridiskt kön den här mandatperioden måste förslaget få stöd av Liberalerna som i sak är för reformen. Men deras partiordförande Jan Björklund är, med viss rätt, skeptisk till att utreda om folk ska bli definierade som tillhörande tredje juridiskt kön om hen inte anmäler något annat. Från ett pressmeddelande på Liberalernas hemsida.
- Vi i Liberalerna välkomnar i sak att den här utredningen tillsätts. Men att det i direktiven till utredningen ska ingå att pröva om folk aktivt måste anmäla om de fortsatt vill vara man eller kvinna juridiskt visar vilken destruktiv påverkan v har på regeringen. Ska jag med mitt skägg behöva anmäla att jag vill vara man juridiskt?
Än mer kritiska är som väntat Sverigedemokraterna. Partiets ordförande Jimmie Åkesson kommenterar till Svenska dagbladet.
- Människor ska behöva anmäla till myndigheter saker som är biologiskt naturliga - det egna könet.  Vi sverigedemokrater anklagas ibland för att vara Putin-vänner vilket vi inte är. Men kanske han har en viss poäng ibland om den västliga dekadensen. Det här är inte annat än kulturmarxism.
Att tillåta tredje juridiskt kön är en viktig reform.

Trots den här kontroversiella delen av förslaget - som jag hoppas inte blir genomförd - så bör Sverige erbjuda människor att få tillhöra ett tredje juridiskt kön. Om hen själv anmäler det.

Regeringen har på sin hemsida inrättat en test-version där varje invånare kan anmäla om hen betraktar sig som man eller kvinna. När du kommit dit skriver du ditt personnummer och något av de två traditionella alternativen, man eller kvinna. Vill du tillhöra ett tredje juridiskt kön behöver du inte göra något. Observera att test-versionen inte är bindande utan just för att kolla om tekniken skulle fungera om det blir del av en lag senare.


Uppdatering 1.

April-skämt.

Den här bloggposten om att regeringen tillsatt en utredning som ska pröva om ett tredje juridiskt kön ska vara "default" (att de som vill definieras som man eller kvinna måste anmäla det) var ett april-skämt vilket nog de flesta av er gissade. ;-)