fredag 26 augusti 2016

Del 3. RFSL kritiserar att utredning vill försvåra för heteropar.


Här är tredje delen av min granskning av remissvaren till utredningen Olika vägar till föräldraskap, en rapport som lämnades i början av det här året. Här fokuserar jag på reglerna för fastställande av föräldraskap. RFSL lämnar i sitt remissvar en bra sammanfattning av vad den här diskussionen handlar om.
.... Utredningen redogör inledningsvis för sitt uppdrag och dess begränsningar. Uppdraget har inte omfattat att utreda om en könsneutral föräldraskapspresumtion ska införas, utan endast om föräldraskapet för en kvinna som inte fött barnet ska kunna fastställas (utan adoption) också om barnet tillkommit i egen regi eller utomlands. Detta skulle i så fall likställa fastställandet med vad som gäller för män i motsvarande situation. Utredningen konstaterar också att två tidigare utredningar.... båda tidigare har föreslagit att en könsneutral föräldraskapspresumtion ska införas utan att detta har lett till lagstiftning. Utredningen präglas generellt av en vilja att likställa regleringarna för olikkönade och samkönade par....
Likställande av regler främst genom att försvåra för heteropar.

Man kan sammanfatta utredningsförslaget med att för att likställa regelverket för olikkönade och samkönade kvinnliga par ska fastställande av föräldraskap försvåras för heteropar. Från RFSL:s remissvar.
.... utredningen föreslår att en ordning som gällt sedan 1985, där samtycke kan utgöra grund för faderskap oavsett var en insemination har ägt rum, nu föreslås tas bort. Samtycke ska inte längre kunna utgöra grund vid heminseminationer och för att samtycke ska kunna utgöra grund för faderskap vid behandlingar inom utländsk sjukvård ska det krävas att kliniken varit ”behörig” och att barnet i vuxen ålder ska kunna få uppgifter om donatorns identitet. Detta förslag föreslås gälla också för fastställande av föräldraskap för kvinnor... Motiveringarna till förslagen är tre: förutom viljan att likställa regleringarna för samkönade och olikkönade par anser utredningen också att en assisterad befruktning med donerade könsceller är oförenlig med barnets bästa om barnet inte kan få information om donatorns identitet och därför bör dessa motverkas av samhället. Utredningen menar också att ”rimliga möjligheter till insyn och kontroll” för samhället måste finnas om fastställande av föräldraskap ska baseras på samtycke....
Idag kan i Sverige föräldraskap fastställas genom presumtion (att det blir automatiskt, gäller för den kvinna som fött barnet och för en gift man i en olikkönad relation), samtycke (ett par ska intyga skriftligt att någon ska betraktas som förälder) och som tredje alternativ, genom närståendeadoption via domstol. Nästan alla remissinstanser som kommenterat utredningsförslaget i den här delen ger sitt stöd. Det bör dock påpekas att ovanligt många, majoriteten av remissinstanserna, inte kommenterar just fastställelse av föräldraskap. Och flera av de som gör det konstaterar bara att det är positivt att reglerna likställs för olikkönade och kvinnliga samkönade par.

RFSL riktar kritik
.... Barnets bästa är inte begränsat till att försäkras möjlighet till kännedom om sitt genetiska ursprung.... RFSL menar att barnet har ett intresse av att skyndsamt få sina rättsliga föräldrar fastställda, oavsett vilka val föräldrarna gjort inför dess tillblivelse och att ta hänsyn till detta i allra högsta grad får betraktas som ”barnets bästa”. Med nuvarande lagstiftning uppstår tyvärr regelbundet situationer, till följd av konflikter mellan föräldrar i familjer där närståendeadoptioner ännu inte har kunnat genomföras, där den mamma som inte fött barnet antingen undanhålls från barnet eller själv drar sig undan sina förpliktelser som förälder. Det är rimligtvis inte i barnets intresse att fråntas kontakten med sin ena förälder helt.... Om denna utrednings förslag skulle komma att införas i lagen så skulle således barn till kvinnliga sambor ha en fortsatt otrygg situation i de fall föräldrarna heminseminerat eller valt anonym donator vid utländsk klinik. För olikkönade sambopar skulle utredningens förslag till och med ge en ökad otrygghet, då möjligheten till fastställande av faderskap skulle försämras. RFSL anser att lagstiftaren istället för dessa förslag bör skapa en rättsordning där barnets rättsliga föräldraskap tryggas oavsett vilka val föräldrarna gjort inför tillblivelsen....
Även S-kvinnor är kritiska.
.... S kvinnor välkomnar att förslagen haft som målsättning att vara enhetlig och likvärdig för olikkönade och samkönade par.... S-kvinnor förstår utredarnas resonemang om att stärka barnens rättigheter i första hand. Vi vill dock väcka frågan i det sammanhanget vad är egentligen barnets bästa? Utredningen utgår från att barnets behov av kunskap om sitt genetiska ursprung är viktigast och att stort fokus läggs på rätten till genetiska föräldrar. S-kvinnor vill där tillägga att utredarna också bör beakta barnets behov av sina föräldrar, även icke genetiska....
Mina kommentarer.

1. S-mp-regeringen bör föreslå en könsneutral föräldraskapspresumtion i samband med lämnandet av förslag från utredningen Olika vägar till föräldraskap. Jag delar inte RFSL:s kommentar om att det snarast behöver tillsättas en ny utredning om det även om jag givetvis förstår att de föreslår det för att driva processen framåt. Det finns ett utredningsförslag från 2007 om att införa reformen, det remissbehandlades men i den tidigare borgerliga regeringen blockerade Kristdemokraterna införandet. För att komma vidare drev då Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet (idag Liberalerna) igenom att andra typer av fastställande av föräldraskap för samkönade par skulle behandlas av en ny utredning.

2. Det är positivt att kvinnliga samkönade par föreslås få ökade möjligheter att få föräldraskap fastställt genom samtycke istället för närståendeadoption, om donatorn av sperma inte är anonym och det genomförts vid "behörig" sjukvårdsinrättning i andra länder. 

3. Sedan till debatten om det viktigaste för barn är att få möjlighet att söka sitt genetiska ursprung (sin biologiska pappa) eller att få föräldraskapet till sina sociala föräldrar snabbare fastställda. Det är en typisk mål-konflikt där båda sidors argument är relevanta. Jag är själv tveksam till vilket alternativ som är bäst. Men konstaterar att det verkligen inte är självklart att likställande av reglerna främst bör fixas genom att försvåra för olikkönade par.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar